Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boxning - Boxningens historia - Kampen om VM i tungvikt, av Rune Carlsson - Boxningssporten i Norden - Sverige, av redaktör Oscar Söderlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOXNING
Gardens utomhusbana i New York inför
omkr. 35 000 åskådare, funnos ej många
spår av världsmästarformen kvar.
Motståndaren var en amerikansk boxare
av irländsk härkomst, James J.
Braddock, som tidigare gjort en del
goda matcher utan att dock nämnvärt
imponera. Vad ingen människa trott
men många önskat efter Baers
skrytsamma förklaringar före matchen
inträffade — utmanaren vann på poäng.
Braddock vilade därefter på sina
lagrar, ända tills han 22 juni 1937 i
Chicago mötte negern Joe Louis, på
grund av sin slagkraft kallad »the
brown bomber». Denne, som juni 1936
förlorat på knock out i 12. ronden mot
Schmeling, visade sig klart överlägsen
och vann på knock out i 8. ronden.
Intriger och politik.
Därmed hade för andra gången en
neger blivit världsmästare. Han
erkändes dock ej av I. B. U., som i stället
proklamerade Schmeling som
titelinnehavare. Denne hade nämligen haft
kontrakt på en VM-match mot
Braddock, men kontraktet bröts av de
amerikanska arrangörerna — starka
anti-nazistiska intressen i New York
försökte förhindra, att en tysk tilläts
kämpa om VM —, och Louis fick i
stället matchen.
Schmelings framgångar och
utomordentliga anseende gjorde det
emellertid omöjligt att i längden hålla honom
tillbaka. Efter nära nog ändlösa
förhandlingar och försök att i sista stund
stoppa hans karriär kom en match mot
Louis till stånd 22 juni 1938 i New York.
Den då 33-årige tysken överraskades
av negerns utomordentligt häftiga
anfall och blev utslagen i 1. ronden.
R. C-n.
BOXNINGSSPORTEN I
NORDEN.
Sverige.
I Sverige, liksom i de flesta
kontinentala länderna, fick boxningssporten
sitt genombrott efter kriget. Den
erhöll idrottslig form och ordning genom
Svenska Boxningsförbundet, som
bildades 1919 och samlade de spridda
krafter, som voro verksamma för
sporten, främst inom Stockholm.
Före Svenska Boxningsförbundets
tillkomst fanns ingen gemensam
organisation. Som amatörsport bedrevs
boxningen inom smärre kretsar och i
enstaka klubbar, och offentliga tävlingar
förekommo praktiskt taget icke förrän
åren före förbundets tillkomst.
Däremot arrangerades sporadiskt en
hel del professionella matcher i
Stockholm, vilka höllo det offentliga intresset
vid liv, ehuru deras idrottsliga värde i
de flesta fall var mycket tvivelaktigt.
Proboxningen hade föga betydelse,
förrän Harry Perssons stjärna gick upp och
A. B. S. bildades 1922, varpå den
professionella sporten blomstrade några år
för att dock snart åter tyna av.
Pioniärerna.
Den första kännedomen om boxning
fingo dock svenska idrottskretsar
direkt från England, då en trupp från
Stockholms Gymnastikförening under
ledning av dåvarande löjtnant Viktor
Balck 1880 besökte London och därvid
även fick tillfälle att studera engelsk
boxning. Balck var sedan under hela
sitt liv mycket intresserad av
boxningen.
I Illustrerad Tidning 23 juni 1860 finns en
illustrerad skildring av matchen T. Sayers—
J. Heenan (se sp. 999—1000) — möjligen det
första boxningsreferatet i svensk press.
Under åren 1882—84 försökte
gymnastikläraren vid rekrytskolan i Karlsborg, kapten
Andersson, även populärt kallad »Garden»,
som i U. S. A. lärt känna boxningen, att
införa den vid undervisningen. Detta försök
misslyckades dock. Boxning upptogs
sedermera på privat initiativ tillfälligtvis vid
enstaka truppförband.
Den första offentliga
boxningsuppvisningen i Sverige torde ha varit den,
som Malmö Gymnastik- och Atletklubb
30 april 1893 anordnade i Malmö. I
Göteborg förekom redan omkr.
sekelskiftet boxning i en del gymnastik- och
idrottsklubbar.
I Stockholm väcktes intresset för
boxning under åren 1905—10, dels ge-
1007
1036
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
