- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 1. A-Brännboll /
1013-1014

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boxning - Boxningssporten i Norden - Sverige, av redaktör Oscar Söderlund - Danmark, av A. Christensen, Köpenhamn - Norge, av Dagfinn Jensen, Oslo - Finland, av fil. mag. V. Smeds, Helsingfors - Boxningens teknik, av redaktör Roland Hentzel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOXNING

boxning i Berlinspelen 1916. Denna
kommitté bildade även ett
boxningsförbund 1913, som följande år
arrangerade en stor propagandauppvisning i
Stockholms Cirkus, men därmed
avstannade verksamheten, och förbundet
föll i glömska.

Amatörsporten hölls vid liv av
idrottsföreningarna, bland vilka BK
Pugilist och IF Linnéa 1918—19 intogo
en ledande ställning. Ett livligt
samarbete inleddes med danskarna, som
bbvo våra främsta läromästare. Linnéa
arrangerade även en stor turnering med
en amerikansk amatörtrupp 1919, som
gjorde betydelsefull propaganda.

Efter Svenska Boxningsförbundets
tillkomst 1919 bredde sporten fort ut
sig. Förbundet lyckades snart knyta
utländska förbindelser. Redan 1923
började årliga landskamper med Danmark
och Norge.

Sverige har sedan 1924 deltagit i
boxning i samtliga OS och fick 1925
uppdraget att arrangera de första EM
(i Stockholm). I OS och EM ha
svenskarna deltagit med framgång. De
boxare, som erövrat EM eller
olympiska silver- och bronsmedaljer, äro:
Oscar Andrén, Selfrid Johansson, Bror
Persson, Lennart Bohman, Nils Ramm,
Gunnar Berggren, Allan Carlsson,
Thure Ahlqvist, Erie Ågren och Olle
Tandberg.

Internationellt sett intager den
svenska boxningen numera en framträdande
plats; bl. a. ha svenska boxare kallats
som representanter i Europas lag i den
sedan 1937 årliga matchen mot U. S. A.

O. S.

Danmark.

Danmark var det första av de
nordiska länderna, som införde boxning.

Redan 1885 gjordes ett försök med
-^-fransk boxning, men denna fick
senare vika för den av P. L. Jakobsen
1889 införda engelska.

Sedan 1899 ha mästerskapstävlingar
anordnats, de första åren av landets äldsta
boxningsklubb, Atletklubben Hermod, 1901—15
av Dansk Atlet Union och därefter av det
1915 bildade Dansk Amatör Bokse Union.

Boxningen är i Danmark en betydande
idrott, och landet har haft flera
internationellt kända boxare. Från tidigare år kunna
nämnas Dick Nelson (eg. Richard
Christensen) samt Battling Nelson (eg. Oscar
Nielsen), den senare 1905—10 världsmästare i
lättvikt. Av senare namn märkas främst
Knud Larsen, som var prof. Europamästare
i fjädervikt jan.—dec. 1929, olympiasegraren
Hans Nielsen samt Europamästarna Thyge
Petersen och Jacob Michaelsen. A. Ch.

Norge.

I Norge infördes boxningen av
Kristiania Bokseklub jan. 1909, och 5—6
månader senare började också IF
Örnulf med boxning. De första
mästerskapstävlingarna arrangerades av
Kristiania Bokseklub 1909.

Sporten vann snabbt utbredning, tills
polisförbud mot offentlig boxning utfärdades.
1913 bildades Norges Atletikforbund för
brottning och boxning, och 1920 fick
boxningen egen centralorganisation.

Främst bland Norges boxare stå O. v.
Porat och P. Sanstöl, vilka båda som såväl
amatörer som professionella tillhört
världseliten, samt amatörerna S. Sörsdal och H.
Tiller. D-n J.

Finland.

Finlands boxning är den yngsta i
Norden och infördes som organiserad
sport av Viktor Smeds 1920. Sedan
Finska Boxningsförbundet grundats
1923, har boxningen gått snabbt framåt
och har i bl. a. S. Suvio,
olympiasegrare 1936, G. Bärlund och B. Ahlberg,
vilka numera äro professionella, tre
ypperliga representanter. V. S-s.

BOXNINGENS TEKNIK.

Begreppsförklaringar.

I grundställningen eller
gard-ställningen, tydligen utformad efter
fäktningens gard, är man beredd till

1014 1036

såväl anfall som försvar (bild 23).
Ofta användes en mera hopkrupen
utgångsställning (eng. crouch), framför
allt av närkampsboxare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/1/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free