Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boxning - Träningsgymnastik, av kapten Klas Särner - Boxningens värde som kroppsövning, av med. doktor Willy Munck, Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOXNING
växelvis iyftas. — Stärker musklerna på
kroppens hela framsida, armarnas
sträckmuskler och fingrarna.
Ryggfällning och böjning
bakåt och framåt —nedåt. Sittande på
a b
bänk, stöd för fötterna (under ribbstol e. d.).
Fällning och böjning bakåt till golvet med
armarna i höftfäste (a), senare hjässfäste
eller sträckta uppåt. Uppåtsträckning i
förening med böjning framåt till fattning om
smalbenen och där en tänjning (b).
Ryggliggande
bensvängning
uppåt.
Liggande på rygg
med armarna sträckta
a
utefter sidorna och med handflatorna mot
golvet. Svängning av benen uppåt—bakåt,
tills tåspetsarna beröra golvet (a). I denna
ställning, med kroppen vilande på nacke och
skuldror, kan man »cykla» med benen, sedan
dessa lyfts till lodrätt läge (b). — Denna och
föregående rörelse stärka kraftigt musklerna
på kroppens framsida, tänja på kroppens
baksida och öka rörligheten framåt och bakåt i
ryggraden.
Ryggliggande bensvängning
till sida. Samma utgångsställning som
vid föregående rö––
relse, hela ryggen i
golvet och benen
lyftade rätt upp. Benen
sänkas åt ena sidan
och svängas därefter
upprepade gånger över
från sida till sida. —
Mycket stärkande för
bålens vridmuskler.
[-Armnedtryck-n-]
{+Armnedtryck-
n+} i n g. Stående,
armarna i axelhöj d
med händerna framför
bröstet. En
medhjälpare, som står bakom,
lägger sina händer på
armbågarna och
pressar ned dessa, som
sedan lyftas under
motstånd. — Stärker
musklerna på axelns utsida.
För att nå avsedd verkan måste stor
vikt läggas vid att rörelserna uttagas
till sin yttersta gräns, vilket endast
kan ske, om de utföras med fullständig
eftergift, utan någon styvhet eller
spänning. K. S-r.
BOXNINGENS VÄRDE SOM KROPPSÖVNING.
Boxning står i det allmänna
medvetandet som en av de farligaste
sportgrenarna. Den har också flerstädes
och under olika perioder varit
förbjuden. Boxare, som tävlat några år,
kunna knappast undgå att bli fysiskt
och psykiskt »märkta» av sin sport.
Å andra sidan har boxningen många
förespråkare. I England t. ex., där
boxningen har hundraåriga traditioner,
finns den ofta på skolschemat samt
ingår i den fysiska utbildningen vid
polisen, armén och flottan. I-Tyskland
blev den 1934 obligatorisk i skolorna.
Byron, Maeterlinck och Hitler —
boxningsentusiaster.
Bland kända personligheter, som
framträtt till boxningens försvar,
märkes den berömde engelske skalden lörd
Byron, som i sin dagbok 17 mars 1814
skrev: »Jag har sparrat med Jackson
som vanligt denna morgon ...
Armarna och lungorna äro i bästa tänkbara
kondition, och kroppen saknar varje
uns av överflödigt fett... Fäktning och
sabelhuggning anser jag inte ens vara
hälften så betydelsefulla som
boxningen.»
1037
1038
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
