- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 1. A-Brännboll /
1123-1124

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brottning - Brottningens historia - Medeltid och nutid, av fil. dr H. Lehmusto - De nordiska länderna, av fil. dr H. Lehmusto och redaktör A. Lidström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BROTTNIN G

numera flera fordom förbjudna grepp,
t. ex. det smärtsamma strypgreppet och
den från amerikansk fotboll lånade
»flying tackle», vilken består i att man
med full fart och huvudet före kastar
sig mot motståndarens måge.

Bland namnkunniga professionella
brottare må nämnas hinduen Gama, »Strangler»
Lewis, greken Jim Londos, litauern Stanislaus
Zbyszko och främst av alla Frank Gotch.

I England har fribrottningen en konkurrent
i de gamla brottningsformerna.

Intresset i England för fri brottning
har hållit sig kvar till våra dagar, och
när denna gren, som upptogs på OS:s
program i S:t Louis 1904, återupptogs
vid OS 1908, förvånade England med
att bli bästa nation (med 3
guldmedaljer) före U. S. A. (2 guldmedaljer). Se
sp. 1175—76.

Grekisk-romersk brottning har aldrig
lyckats vinna utbredning i England.
Däremot förekomma ännu nationella
former av brottning, av vilka de
vanligaste äro Cumberland- och
Westmorelandsbrottning
(båda ett slags livtag).

Från U. S. A. och England har fri
brottning spritt sig till de flesta
engelsktalande länder. Den har senare
även vunnit insteg på kontinenten,
framför allt i Schweiz, vars speciella
form Schwingen har många likheter
med modern fribrottning, i Tyskland
och Ungern samt de nordiska länderna,
vilka senare nått stora framgångar
även på detta område.

Turkiet och Egypten ha utmärkta brottare.

Modern brottning — såväl
grekiskromersk som fribrottning — har även
införts i Orienten, framför allt i
Turkiet och Egypten, samt på Balkan. I
Turkiet finns sedan gammalt en
nationell form av brottning, turkisk
brottning, där deltagarna äro iklädda
läderbyxor och ha kroppen insmord
med olja. Vinnare är den, som antingen
kastar motståndaren till marken eller
lyfter honom upp och bär honom tre
steg, utan att motståndaren därunder

berör marken. Turkisk brottning
förekommer även i Balkanländerna.

Tack vare dessa gamla traditioner
blevo turkarna snart framstående
utövare av grekisk-romersk brottning.

De ha i den jättestarke Jussuf, som 1895
besegrade Paul Pons och 1899—1910 firade
triumfer i U. S. A., samt den skicklige Kara
Ahmed (VM 1899) haft sina främsta
representanter. Under 1930-talet har modern
brottning blivit mycket populär i Turkiet,
som sänt starka lag till OS och EM.

Även i Egypten har modern
brottning blivit populär.

Bland landets många goda brottare må
främst nämnas segraren i mellanvikt B vid
OS 1928, I. Mustafa.

DE NORDISKA LÄNDERNA.

Danskarna — brottningssportens pioniärer
i Norden.

I Norden kom den grekisk-romerska
brottningen först till Danmark. En
dansk, Bech-Olsen, hade i Hamburg
lärt sig den nya sporten och införde
den i sitt hemland 1890, där han de
närmaste åren var den obestridde
mästaren. Den första nationella
mästerskapstävlingen hölls 1899, då man också
för första gången i Danmark hade
indelning i viktklasser, t. o. m. 1903
endast tre: lätt-, mellan- och tungvikt.

Omkring sekelskiftet var Danmark
en av de ledande brottarnationerna
med många framstående brottare.

Bland dessa må nämnas S. Ahlquist, känd
även som uppfinnare av brottningsgrepp, H.
Christensen, H. Egeberg, S. M. Jensen samt
J. Pedersen.

Den första klubb, som upptog
grekiskromersk brottning, var Köpenhamnsklubben
Hermod, grundad 1893. Danmarks mest
betydande brottningsförening är Dan, grundad
1895 i Köpenhamn.

De förnämsta ledarna ha varit C. Witthöft
och A. R. Nielsen, den senare författare till
bl. a. »Brydebogen» och ordf. i Nordisk Atlet
Union 1918—23.

Finland — sedan 30 år en av de ledande
brottarnationerna.

Till Finland kom den nya
brottningsstilen från Polen och Estland.
Visserligen demonstrerades den av
fransmannen Roberts redan 1885, men först mot

1181

1124

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/1/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free