Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brottning - Grekisk-romersk stil, av brottningsinstruktören R. Oksa och redaktör A. Lidström - Träning - Träningsgymnastik, av kapten K. Särner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROTTNIN G
tåren bortarbeta sina svagheter. Den,
som t. ex. har svaga armar, bör lyfta
vikter, göra stupfallande armböjning
m. m., den, som är stel i ryggen, får
göra ryggfällning bakåt och liknande,
den, som har dålig kondition, får hoppa
rep o. s. v.
Själva brottningen börjar i stående.
Man bör gå öppnare och friare än på
tävling och variera greppen, så att man
ej endast tar sina specialgrepp utan
även försöker sig på andra. Vidare
bör man aldrig fly eller dra sig ur en
situation utan i stället fundera ut en
parad och söka vända motståndarens
grepp till egen fördel.
I parterr övar man både över- och
underläge. I det senare skall man
liksom i stående bjuda motståndaren
grepp och sedan försöka hålla emot
eller parera genom sugningar och
vippningar. Man avslutar det hela med
några minuters stående brottning —
gärna i forcerat tempo —, därefter
gymnastik, tvättning och dusch.
Brottningen bör pågå 25—45 min.,
beroende på tempot. Efter den
inledande gymnastiken bör man vila 3 à 5
min. — Hela schemat bör genomgås 2
à 3 gånger i veckan. Oksa;Lid.
Träningsgymnastik.
(Hur ett gymnastikprogram sammanställes
behandlas under Idrottsgymnastik.)
Lämpliga rörelser:
Svikthopp. Tåstående. Korta hopp
med »stela» ben, endast genom sviktning i
vristerna; även med fotflyttning till sida.
— En ansträngande rörelse, som stärker
vristerna.
Bålrullning. Fötterna till sida,
armarna till en början i höftfäste, sedan löst
sträckta uppåt med
händerna knäppta och
omvridna, så att
kno-garna vändas mot
huvudet. Gör först
ryggböjning framåt—
nedåt, sväng därefter
bålen till sida, bakåt
o. s. v. runt i så vida
cirklar som möjligt. Böj djupt ned, knäna
raka. — Ökar rörligheten i bålen.
Nigsittande benväxling (med
händerna i golvet). Knäna böjda så djupt
som möjligt,
händerna stödda mot golvet,
och ena benet sträckt
rätt ut åt sidan. Gör
sedan benväxling i
marschtakt. — Tänjer
musklerna på benets
insida samt vrist- och
knäled.
Sidovridning
med
armsvängning ned till
tåspetsarna. Fötterna till sida, armarna
sträckta utåt, bålen
fälld framåt i
höftleden, så att överlivet
kommer i
horisontalplanet. Gör sedan
sidovridningar under
gungningar nedåt, så
att händerna växelvis -
beröra motsatt sidas fot. — ökar rörligheten
i bålen och skuldergördeln.
Stupfallande armböjning och
sträckning. Kroppen rak, vilande på
händer (eller fingerspetsar) och tåspetsar
Bakåtböjning
till brygga.
Rö-relsetagaren med
fötterna till sida,
medhjälparen stående
framför med ena foten
framsatt.
Rörelsetaga-ren fattar sedan
medhjälparens händer,
böjer sig bakåt, går
ned i brygga (så hög
som möjligt) och
därefter upp igen.
Marsch på
stället med hög
knä-uppböjning och
armsvängning uppåt. —
Stärker
benmusklerna och ökar
rörligheten i axelleden.
Mycket konditionsbefordrande.
1181
1156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
