Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröstsim, av stadionchefen Erik Bergvall och professor Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BR ÖST SIM
De gamla egypterna använde ofta simmande flickor i bröstsimläge som motiv för skedhandtag.
En parfymskopa av trä från 18. eller 19. dynastien (1580—1350, resp. 1350—1176 f. Kr.).
särskild tävlingsgren först 1903, och i
Sverige, där de första mästerskapen
ägde rum 1891, ej förrän 1906. Vid OS
ingingo simtävlingar redan från början
i programmet, men först från 1904
medtogs tävlan i bröstsim.
Under sin relativt korta historia som
tävlingsgren har bröstsim med
avseende på tekniken knappast undergått
någon förändring, förrän den s. k. butter
-flystilen (fjärilsim) kom upp i U. S. A.
1930 och senare slog igenom som
tävlingsstil på kortare distanser. (Den
blev definitivt godkänd som
tävlingsstil 1936.) Vid fjärilsim föras ej
armarna framåt under vattenytan som
vid den vanliga stilen utan över.
Tyskland och Japan — de ledande länderna.
Från den moderna simsportens uppkomst
till världskrigets utbrott var Tyskland det
ledande landet i bröstsim med W. Bathe,
olympiamästare i Stockholm 1912, som
förgrundsfigur. Efter världskriget hade de
svenska bröstsimmarna sin stora tid och i
T. Henning (silvermedalj på 200 och 400 m
vid OS 1920) och H. Malmroth
(dubbelsegrare i bröstsim vid OS 1920) två
representanter av världsklass.
Från 1924 återerövrade Tyskland sin
ledande ställning genom E. Rademacher,
vilken intill 1928 var världens obestridligen
bäste bröstsimmare. Vid OS 1928 i
Amsterdam mötte denne dock i japanen Y. Tsuruta
sin överman. Sedan dess har Japan genom
segrar vid OS av Tsuruta (Los Angeles
1932) och T. Hamuro (Berlin 1936) samt
genom ypperliga prestationer av R. Koike
befäst sin ställning som världens bästa
bröstsimmarnation i hård konkurrens med
Tyskland, av vars många goda bröstsimmare
främst må nämnas E. Sietas, J. Balke och
A. Heina.
Även andra nationer ha frambragt
förstklassiga bröstsimmare, t. ex. filippinen T.
Yldefonzo, finalist tre olympiader i följd,
de i U. S. A. tävlande bröderna W. och L.
Spence, fransmannen J. Cartonnet samt
amerikanerna R. Skelton (guldmedalj vid
OS 24), J. Higgins, J. Kasley och D. Hough.
Nordens bästa bröstsimmare efter 1930 ha varit
finnen T. Reingoldt, dansken Finn Jensen
samt svenskarna S. Heyner, J. Rothman
och B. Borg.
Inom damsimningen äro Holland och
Danmark på frammarsch.
Även inom damsimningen har Tyskland
dominerat och i H. Schrader
(olympiasegrare i Amsterdam 1928), L. Mühe och
M. Genenger haft goda representanter. Vid
OS i Los Angeles 1932 segrade dock C.
Dennis, Australien, och vid OS 1936 i
Berlin lyckades H. Maehata, Japan, slå de
fruktade tyskorna. Sedan 1937 ha
emellertid holländskan J. Waalberg och sedan 1938
danskan I. Sörensen trätt i förgrunden
genom att vid upprepade tillfällen
underskrida 3-minutersgränsen vid simning 200
m. Detta har även gjorts av Maria Lenk,
Brasilien.
Av Sveriges bröstsimmerskor har K.
Isberg och M. B. Andersson nått längst, och
1928 tillhörde B. Hazelius världseliten.
Bröstsim som tävlingsgren.
De vanligaste tävlingsdistanserna äro
100, 200, 400 och 500 m samt 200 yards,
på vilka distanser världsrekord
noteras. Av dessa är 200 m den klassiska
distansen och upptagen på OS:s
program för både herrar och damer. Utom
som individuell tävling förekommer
3
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
