Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröstsim, av stadionchefen Erik Bergvall och professor Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BR ÖST SIM
Starten till finalen i bröstsim 2D0 m vid OS i London 1908. Svensken Pontus Hansson första fr. v.
bröstsim någon gång som del i en
all-round-tävling och i lagkappsimningar.
Relativt vanliga äro lagkappsimningar,
vid vilka en i laget simmar bröstsim
och de övriga ryggsim och fritt simsätt.
Framför allt förekommer denna
tävlingsform i Tyskland (Lagenstaffel)
och i U. S. A. (medley relay race).
Enligt de svenska och internationella
tävlingsreglerna skola vid simning båda
händerna sträckas framåt tillsammans
och föras utåt-bakåt samtidigt.
Kroppen skall ligga i absolut bröstläge med
skuldrorna i linje med vattenytan,
fötterna dragas upp tillsammans och
benen med knäna utåtböjda.
Benrörelsen fortsattes genom att fötterna
föras i båge utåt-bakåt, varigenom
benen föras tillsammans. — Vid
vändning och mål skola båda händerna
samtidigt beröra väggen, dock icke
nödvändigt i samma höjd. Vid
vändning är det tillåtet att stöta av med
fötterna från väggen.
Om bröstsimmets teknik och om dess
värde som kroppsövning se Simning.
TÄVLINGSSTATISTIK.
Olympiska Spelen.
Bröstsim upptogs vid spelen i S:t Louis
1904. Det förekom ej i Aten 1906 men har
fr. o. m. Londonspelen 1908 ständigt stått på
programmet. Bröstsim för damer infördes
först vid spelen i Paris 1924.
I nedanstående statistik anges de utslagna
svenskarna med tiden i försöket inom
parentes. För dem, som nått semifinalen, anges
tiden i denna, övriga skandinaver äro
endast medtagna, om de nått semifinalen.
I fråga om utslagna svenskar anges ej
nationalitet. Da. = Danmark, Fi. = Finland,
No. = Norge.
OS 1904 i S:t Louis.
440 yards: 1) G. Zacharias, Tyskland,
7m23,6s; 2) W. Bräck, Tyskland, 7.24,8; 3) H.
Handy, U. S. A.
OS 1908 i London.
200 m (27 startande från 10 nationer): 1) F.
Holman, England, 3m9,2s; 2) W. Robinson,
England, 3.12,8; 3) P. Hansson, Sverige, 3.14,6;
3 5
4) O. Toldy, Ungern, 3.15,2. — W. Persson
blev utslagen i semifinalen (3.17,6 i försöket),
M. Gumpel, H. Johansson (3.21,2), P. O.
Fjästad (3.31,4), T. Kumfelt (3.24,6) samt C.
A. Andersson i försöket.
OS 1912 i Stockholm.
200 m (24 startande från 11 nationer): 1)
W. Bathe, Tyskland, 3m l,8s; 2) W. Lützow,
Tyskland, 3.05; 3) P. Malisch, Tyskland, 3.08;
4) P. Courtman, England, 3.08,8. — T.
Henning, Sverige, (3.10,4 i semifinalen) utgick.
P. Hansson (utgick; 3.14,2 i försöket) och H.
Julin (3.10,6) blevo, utslagna i semifinalen, N.
G. Andersson (3.20,6), F. Löwenadler (3.22,2),
S. Hansson (3.24,4) och O. B. E. Hamrén i
försöken, K. G. Lindroos, Fi., (3.11,6) och A.
Aaltonen, Fi., (3.17) i semifinalen.
400 m (17 startande från 10 nationer): 1)
W. Bathe, Tyskland, 6m 29,cs; 2) T. Henning,
Sverige, 6.35,6; 3) P. Courtman, England,
6.36,4; 4) P. Malisch, Tyskland, 6.36,8. W.
Lützow, Tyskland, utgick. — N. G.
Andersson (7.17) blev utslagen i försöket, A.
Aaltonen. Fi., (6.58,8) i semifinalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
