Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budkavlelöpning - Budkavlelöpning på skidor, av förste revisor Sven Nissing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUDKAVLELÖPNING
Denna den första budkavletävlingen
väckte mycken uppmärksamhet och
följdes av såväl tidningar som
allmänhet med stort intresse. Allmänt
ansågs, att de tävlande utfört nära nog
övermänskliga kraftprov, och tävlingen
fick från början en nimbus av på en
gång äventyr, bragd och heroisk
ansträngning.
Tävlingsreglerna.
Tävlingsreglerna ha under årens lopp
undergått en hel del detaljändringar,
i första hand för att låta
orienteringsskickligheten komma till sin rätt och
för att göra tävlingen »idrottsligt» så
rättvis som möjligt.
Redan i inbjudan till 1905 års tävlan
bestämdes, att banorna skulle vara hemliga
intill uppropet. De tävlande hade likväl
ungefär ett dygn på sig att göra sig förtrogm
med sina sträckor, huvudsakligen på
kartorna men även ute i terrängen efter
ankomsten till tävlingsplatsen. Småningom
blev det också praxis, att man genast efter
ankomsten förhörde ortsbefolkningen om
lämpligaste vägen till målet för sträckan.
Under årens lopp flyttades tidpunkten för
banans offentliggörande allt närmare tiden
för starten, detta för att försvåra
förorientering på distanserna, och 1925 blev första
sträckan hemlig intill startögonblicket.
Nu (1939) gällande regler stadga bl. a.:
Budkavlen skall överföras av lagets
medlemmar från start till mål. Om
budkavlen tappas, har laget ej fullföljt
tävlingen.
Tävlingen indelas i tre sträckor,
vanligen 20—50 km vardera.
Ett lag skall bestå av minst en man
på varje sträcka. En reserv får
medfölja varje ordinarie löpare, hjälpa
denne och, om så befinnes lämpligt,
övertaga budkavlen och föra den
vidare.
Tid räknas från det budkavlen
överlämnats, oavsett om det skett genom
ordinarie löpare eller reserv.
Vägen mellan start och mål samt
mellan eventuella kontrollstationer är
valfri. Dock får tävlande ej färdas
inom järnvägsområde annat än vid
passage rakt över.
Starten är gemensam och sker helst
i mörker.
21
Segrarna i Sveriges första budkavlelöpning
på skidor 1900: Nedre Herjeådalens IF:s lag
(fr. v. W. Alexandersson, Axel
Alexandersson och Olof Magnusson).
Det är förbjudet att anlita vägvisare,
men tävlande har rätt att fråga om
vägen.
Endast egen muskelkraft får
användas. Skidorna få avtagas och sträckan
tillryggaläggas till fots, om
omständigheterna därtill tvinga. Skidor och
stavar måste dock medföras.
Uppgift på första sträckan utdelas
till första sträckans män — inlagd i
kuvert, vilka få brytas, så snart
startkommandot »gå» fallit. Vid
växlingarna erhålles uppgift om distanserna
stundom i samma ögonblick, som
budkavlen överlämnats av föregående
sträckas man, och stundom en kort
stund före växlingen. Ibland ges
endast uppgift om första kontrollen.
Vid mästerskapstävlingar i
budkavleåkning erhåller varje man i det
segrande laget mästerskapstecken, reserv dock
under den förutsättningen, att hans tid
ej överstiger ordinarie löparens på
sträckan med mer än 25 %.
Från vägåkning till terrängorientering.
De första årens budkavletävlingar
voro enligt moderna begrepp föga
orienteringsbetonade. Mestadels var
det fråga om vägåkning, och oriente-
18
.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
