- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
29-30

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budkavlelöpning - Tävlingsstatistik, av redaktör Sven Lindhagen - Budkavlelöpning till fots, av redaktör Sven Lindhagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BUDKAVLELÖPNING

Långbacka—Hudiksvall, med tre
mellan-kontroller, 108 km. 14 lag. Tid: 12t55m29s.

1930. Djurgårdens IF (F. Stolpe; Arv.
Kjellström; K. Lindh). Distans: Eda kyrka—
Mangskog—(öjervik)—Torpet—(Mangskog)
—Arvika, 113 km. 8 lag. Tid: 16t53ml9s.

1931. Luleå SK (O. Hansson; H. Hansson och
H. Wikström; J. Wikström). Distans:
Sandvik—Pengsjö—Gravmark—Umeå, 110 km.
10 lag. Tid: 19U7m 15s. En av de
märkligaste budkavletävlingarna, som av många
t. o. m. anses ha överträffat 1927 års i fråga
om de svårigheter, som skidlöparna hade
att övervinna. Även denna gång rådde
det en orkanartad storm, alla
transportmedel utom järnvägarna måste inställa,
och endast med största besvär lyckades
arrangörerna få ut löparna till startplatsen
och till växlingarna. Striden stod mellan
de norrländska storrännarna. Närmast
Luleå SK kommo IFK Umeå och Östersunds
SK. Influensan grasserade svårt i
skidlö-partrupperna, och bl. a. insjuknade
bodensaren Vikström på väg till
mellansträc-kans start och måste fraktas hem. Hans
lagkamrat Englund vann första sträckan
och var beredd att fortsätta nästa distans,
60 km, men förbjöds av
tävlingsledningen, varför laget måste utgå. Prins
Gustaf Adolf tjänstgjorde vid denna
tävling liksom 1933 som starter.

1932. Östersunds SK, lag II (L. Fjällberg och
K. Westerlund; L. Persson; N. Eriksson
och P. Eriksson). Distans:
Dvärsätt—Tul-leråsen—Husås—Östersund, 87 km. 17 lag.
Tid: 10t 30m 40s.

1933. Bodens BK, lag III (Y. Isaksson; S.
Lindström; A. Karlsson). Distans: S.
Bredåker—N. Fällfors—Nedre Svartlå—Boden,

med sammanlagt tre mellankontroller, 95
km. 13 lag. Tid: Ut59m20s.

1934. Bollnäs GIF (E. Palmberg och N.
Persson, E. Larsson och S. Röstberg; A. Persson
och L. Stenberg). Distans:
Brattfors—Kattisavan—Ruskträsk—Lycksele, med
sammanlagt tre mellankontroller, 95 km. 6 lag.
Tid: 15t48ml7s.

1935. IFK Umeå (B. Lundgren; A.
Lindström; E. Janze). Distans: Stavre station—
Grimnäs—Bräcke—Bräcke, med
sammanlagt sju mellankontroller, 74 km. 10 lag.
Tid: 10t 50m 20s.

1936. Stigfinnarna (Alv. Kjellström och J.
Brandelius; Arv. Kjellström och H.
Carlsson; B. Kjellström och V. Olsson). Distans:
Stubbsveden — Norn — Norn — Prästhyttan,
med sammanlagt åtta mellankontroller, allt
i Avestatrakten, 80 km. 24 lag. Tid: lit
33m 58s.

1937. IFK Umeå (E. Vestman; S. Forsberg;
E. Jonsson och K. E. Snellman). Distans:
Fäboda—Vitvattnet—Vitvattnet—Bjurholms
kyrka, med sammanlagt 15
mellankontroller, i trakten av Vännäs, 73 km. 15 lag.
Tid: lit 35m 32s.

1938. Uppsala IF (S. Larsson och K. Edin;
B. Schedin och G. Hammarin; B.
Andersson och S. Jansson). Distans: Bogården—
Norränge — Svaten — Norränge, med
sammanlagt 8 mellankontroller, i trakten av
Vallsta i Hälsingland, 57,3 km. 23 lag. Tid:
13t 17m 49s.

1939. Uppsala IF, lag II (G. Grandin och E.
Edman; O. och L. E. Swahn; E. Andersson
och L. Lundqvist). Distans: Malingsbosjön
—Baggå—Kloten—Baggå, med sammanlag’
6 mellankontroller, i Västmanland, 83 km.
19 lag. Tid: Ilt28m45s. S.L.

BUDKAVLELÖPNING TILL FOTS.

Initiativet till budkavletävling till
fots togs 1921 av tre styrelseledamöter
i Stockholmsklubben Hellas (O.
Eriksson, S. Lindhagen och R. Rosvall).
Tävlingen kom till stånd i november och
hölls i skogarna söder om Stockholm
med start vid Alby i Tyresötrakten och
slutmål vid Enskede. Den blev en stor
succé, och 32 lag ställde upp. Loppet,
som var ytterst krävande, vanns av
Fredrikshofs IF genom J. Jonsson, A.
Eriksson och H. Schuster.

För denna tävlan gällde i huvudsak
samma regler som för skidbudkavlen. Då de
stora kostnaderna avskräckte Hellas från att
göra tävlingen årligen återkommande,
arrangerades tävlingen fr. o. m. 1923 några år
framåt av Stockholms-Kamraternas
orienteringssektion, vars ledare, kapten Richard

29

G:son Sjöberg, åtog sig att svara för
kostnaderna.

Med Stockholmstävlingen som
förebild började därefter budkavlelöpningar
till fots arrangeras i de flesta distrikt i
landet, överallt under stor tillslutning.
Till tävlingens framgång bidrog
säkerligen, att den erbjöd en jämförelsevis
hög grad av »idrottslig rättvisa». I
tävlan till fots lämna nämligen de tävlande
blott obetydliga spår efter sig, och det
ledande laget försinkas ej genom att
spåra genom snömassor.

Svenska Idrottsförbundet, som 1919—
37 administrerade orienteringslöpning,
införde DM i budkavle 1928, och 1934—
37 arrangerade ->Skogskarlarnas Klubb
en riksbudkavle. Segrare i sist-

18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/2/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free