- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
35-36

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buffeljakt, av kapten Carl Lagercrantz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BUFFELJAKT

Afrikansk buffel. De vita ringarna visa var skotten böra
placeras. — Efter H. C. Maydon, »Big game shooting in Africa».

Gamla tjurar mest eftersträvade.

De gamla buffeltjurarna leva gärna
enstöringens liv, på samma sätt som de
gamla älgtjurarna, och blott under
parningstiden söka de åter sällskap.

Buffelj ägaren vill helst komma i
kontakt med dessa gamla enstöringar,
som oftast äro bärare av de förnämsta
hornprydnaderna. Tillsammans med
en god spårare tar han vid en
vattensamling e. d. upp spåret efter något
stort, ensamt djur och följer det sedan
till den plats, där det under dagen sökt
skydd för den brännande solen. Ibland
kan det hända, att jägaren har tur och
kan få ett dödande skott på buffeln,
när den rusar ut ur tätningen, men
mycket ofta börjar nu den både mest
ansträngande och farligaste delen av
jakten. En gammal buffeltjur tycker
inte om att bli störd i sin siesta och
tvingad att ge sig ut på marsch under
dagens hetaste timmar, vilket gör, att
han med säkerhet är på vresigt humör.
Lyckas han inte på annat sätt bli kvitt
sin förföljare, brukar han gå i en båge
tillbaka och ställa sig i något buskage
helt nära sitt eget spår för att sedan,
när jägarna passerat, göra en lömsk
och plötslig attack i ryggen på dem.
Många äro de buffeljägare, som på
detta sätt fått sluta sina dagar.

Den asiatiska buffeln
jagas vid vissa tillfällen
på samma sätt som den
afrikanska, men den
kanske vanligaste och
otvivelaktigt både bekvämaste
och riskfriaste
jaktmetoden är från elefantryggen.
Den asiatiska buffeln
besitter en ofantlig styrka,
och enligt indiska
skildringar går den t. o. m. ofta
segrande ur striden med
tigern.

»En död buffel är den bästa
buffeln.»

En sårad buffel är
utomordentligt farlig, och att
förfölja en sådan in i
snårig terräng är en dumdristighet,
som i de flesta fall slutar på ett
olyckligt sätt för jägaren eller hans
följeslagare. Att en till synes död buffel,
när jägaren närmar sig, helt plötsligt
rusar upp och går till anfall mot sin
fiende hör ingalunda till o
vanligheterna. Det råd, som en av vår tids mest
namnkunniga afrikanska storvil t jägare
gav en ung man, vilken för första
gången skulle gå på buffeljakt, bör
ihågkommas av var och en, som har
samma planer: »Kom ihåg, att en d ö d
buffel är den bästa buffeln, och
vänta alltid minst 10 minuter efter
skottet, innan Ni går fram till den.»

Hur skotten placeras.

Det är av stor vikt för buffelj ägaren att
veta, var han skall söka placera sitt skott.
Detta bör, om buffeln är vänd rakt mot
honom, riktas mot bröstkorgens övre del
(»stickhålet», d. v. s. den punkt, där man
sticker skjutet högvilt). Står buffeln i
sidled, bör skottet riktas omedelbart bakom
bogen eller också, vilket är att föredraga,
mot bogen, varvid bogbladet krossas (se
bild).

Det är för övrigt mycket svårt att generellt
beskriva hur skottet skall placeras, ty i
varje särskilt fall beror allt på djurets
precisa ställning i förhållande till skytten. Ett
snett motskott bör nog nästan alltid
avges mot bogen, såsom anges på bilden,
varvid även hjärtat träffas. Det kan också tän-

35

36

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free