Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bågskytte - Bågskyttesportens historia - Bågskjutning i forntiden, av intendent G. Lugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÅGSKYTTE
De avbildade bågarna förefalla att vara
sammanfogade av två delar.
Även från den yngre stenåldern
finnas många vittnesbörd om att bågen
användes i Europa. Dock tyda bl. a.
fynd i Schweiz och Östalperna på att
man under denna tid använde den
enkla bågen. Från förhistorisk tids
början förekommer bågen i så gott som
alla kulturer.
Bågskjutning i forntiden.
Ingenstädes har bågen skattats så
högt och spelat en så stor roll som
krigs- och jaktvapen som hos Främre
Orientens folk. Bågen var sålunda
framför allt ett konungens och
stormännens vapen. Särskilt var detta
fallet hos assyrierna, där den övriga hären
helt saknade bågar. Man möter icke
endast i egyptiska bilder och texter
utan även i Gamla Testamentet
föreställningen, att konungen undervisats i
bågskjutningens konst av en gud. I
Egypten voro två korslagda pilar
gudomens symbol. Egypten och dess
grannländer betecknades som »de nio
bågarnas land».
I Främre Asien har man också att söka
ursprunget till den sammansatta bågen,
konstfullt sammanfogad av trä, horn, torkad
senmassa eller ben och överdragen med bast
eller läder. Den är ännu i bruk hos flera
asiatiska folk, och dess tillverkning tar 5—
10 år.
Bågskjutning i Egypten.
Båge och pil tillhöra egypternas
äldsta vapen och funnos sannolikt
redan under förhistorisk tid.
Den äldsta funna bågen daterar sig från
1. dynastien 3400—3100 f. Kr. Tyvärr vet
man ej av vilket material denna bestod.
Andra bågar från samma period bestå av
hornen av en sabelantilop, som fogats
samman vid basen. Från senare skeden är ett
stort antal bågar bevarade, såväl enkla
träbågar som sammansatta bågar.
Hos egypterna var bågen givetvis
huvudsakligen ett krigs- och jaktvapen.
Då emellertid jakten med båge på
storvilt, t. ex. elefant, flodhäst och lejon, ej
hade karaktären av yrkesjakt utan
bedrevs som tidsfördriv av farao och
hans stormän, kan man med visst fog
säga, att bågen även varit ett
sportredskap redan under gamla riket. Senare,
särskilt under 18. dynastiens storhets-
Bild 1. Den äldsta existerande bilden av
bågskytte, detalj i en grottmålning från
paleolitisk tid (äldre stenåldern). Bilden är
funnen i Saltadoragrottan vid Castellön i
östra Spanien.
tid (1580—1350 f. Kr.), blev jakten på
storvilt, vilken huvudsakligen bedrevs
med båge från vagn, mer och mer en
konungarnas sport.
Amenofis II (1442—16 f. Kr.) skildras
sålunda som en stor jägare; bl. a. fällde han
med båge och pil 102 lejon. Ett målat
kistlock från Tut-anch-Amons (1356 f. Kr.) grav
visar denne på storviltjakt med båge och pil.
Lika tydligt framträder den
sportsliga karaktären i fråga om fågelj akten
med båge (vid den yrkesmässiga jakten
använde man slagnät). Man använde
trubbiga pilar för att ej skada
fjäderdräkten och möjligen också för att ej
döda villebrådet.
Bild 2. Gudinnan Mini undervisar Amenofis II
i bågskjutningens konst.
81
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
