- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
85-86

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bågskytte - Bågskyttesportens historia - Bågskjutning i Grekland, av professor M. P:n Nilsson - De osmanska bågskyttegillena, av redaktör R. Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BÅGSKYTTE

Under denna tid tävlade man även i
längdskjutning. Bl. a. förhärligas i
en versifierad inskrift från Olbia i
Sydryssland en viss Anaxagoras, vars skott
gått 282 famnar (troligen c:a 500 m).

Grekerna kände flera former av bågen,
enkla och sammansatta. I Iliadens 4. sång
omtalas en båge, tillverkad av hornen av en
stenbock; den strängades så, att man tryckte
dess ena ända mot marken för att sätta på
bågsträngen.

Bågskjutningens teknik var hos
grekerna primitivare än hos de
orientaliska folken. De synas ha spänt
strängen i riktning mot bröstet, vilket man
satt i samband med amasonernas sed
att skära bort högra bröstet; man har
förmodat, att detta skett, för att de
lättare skulle kunna spänna bågen.

M. P:n N-n.

De osmanska
bågskyttegillena.

Liksom för andra orientaliska folk i
forntiden voro båge och pil länge
turkarnas huvudvapen. Men under det att
t. ex. bågen hos araberna helt
utträngdes av eld vapnen, kvarlevde
bågskjut-ningen hos turkarna som sport ända
till omkring 1840.

Det första bågskyttegillet stiftades efter
Konstantinopels fall.

Bågskyttesporten bedrevs av
särskilda, efter mönster av hantverkargillena
organiserade sammanslutningar, av
vilka den tidigaste bildats kort efter
Konstantinopels erövring (1453) under
Muhammed II. Denne anlade då en
skjutbana, Ak meidan (Pilplatsen), på
Ga-latasidan av Gyllene Hornet.

Sporten upplevde sin första
blomstringstid redan innan bågen kommit ur
bruk som krigsvapen mot slutet av
1500-talet. De resultat, som då nåddes,
ha senare aldrig överträffats. Sporten
kvarlevde emellertid utan något
avbrott i nära 400 år och hade ännu i
början av 1800-talet en ny kort
blomstringstid under Mahmud II, som 1818
lät sig upptagas i Konstantinopels gille.
Först under Mahmuds efterträdare dog
sporten ut.

Även på flera andra orter, bl. a. i Brussa
och Adrianopel, funnos skjutbanor och
gillen. Dessas historia är emellertid ej så väl
känd som Konstantinopelgillets, varför föl-

Bild 5. Hur de osmanska skyttegillenas
medlemmar övade sig inomhus. Skytten skjuter
pilen in i en omkring 80 cm lång låda, som
invändigt är madrasserad. Lådan är fäst vid
ställningen med gångjärn och kan därför
ställas i för skytten lämpligt läge. Bilden
t. h. visar anordningen framifrån.

jande framställning huvudsakligen stöder
sig på detta gilles krönikörer.

Konstantinopelgillet, som hade eget hus,
ett s. k. kloster, i närheten av banan, var en
konservativ sammanslutning, omgiven av en
viss hemlighetsfullhet. I spetsen stod en
väld schejk, seih ül-meidan, vars val dock
måste bekräftas av sultanen. Innan någon
upptogs som skytt, vilket efter särskilda prov
skedde under högtidliga former och genom
att schejken överlämnade kabza,
båghand-taget, måste han genomgå en lång
utbildning, som bl. a. innefattade spänning av en
särskild övningsbåge 12 000 gånger, inlärande
av tekniken med hjälp av en sinnrik
apparat, som uppfångade pilen och därmed tillät
skytten att öva inomhus, samt 3 000 skott på
vanligt sätt. Han var därefter pehlewan,
skytt, och refik, kamrat.

Tävlingar.

Skyttarna indelades i fyra klasser
efter sina prestationer i längdskjutning
(högsta klassen omfattade dem, som
skjutit 1100 gez, pillängder).

Tävlingsreglerna voro dikterade icke
endast av sportens egna krav utan
även av vissa religiösa bestämmelser,
vilka framför allt syftade till att
utesluta allt, som hade karaktären av de
av profeten Muhammed förbjudna
hasardspelen. Även antalet skott i olika
tävlingsklasser bestämdes av religiösa
traditioner.

85

82

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free