- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
89-90

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bågskytte - Bågskyttesportens historia - De osmanska bågskyttegillena, av redaktör R. Carlsson - Det moderna bågskyttets uppkomst och utveckling, av R. Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BÅGSKYTTE

Då det vid ovan anförda
skottläng-der är fråga om det längre gez-måttet,
skulle alltså ovan nämnde Toz
Kopa-ran ha skjutit ej mindre än 1371 m,
vilket förefaller otroligt, jämfört med
de bästa i modern tid nådda resultaten
(610 yards 4 tum, omkring 558 m, vid
de amerikanska mästerskapen 1938).

Delvis kan man kanske söka
förklaringen däri, att turkarna voro mästare
i tillverkningen av sammansatta bågar,
den enda typ, som förekom, och att de
sköto med mycket starka bågar (t. ex.
100 okka, d. v. s. 128,4 kg).

Skjuttekniken var högt utvecklad
och har ingående behandlats i ett
flertal äldre turkiska verk. Man sköt i
regel stående och spände bågen mot örat.

DET MODERNA
BÅGSKYT-TETS UPPKOMST OCH
UTVECKLING.

Under medeltiden var bågen ett högt
skattat vapen i Europa. Under senare
delen av medeltiden började dock
armborstet undantränga bågen, i
Västeuropa under 900-talet. Ett undantag
utgjorde dock England och Frankrike.

Bågen blev den engelska härens viktigaste
vapen och fick stor betydelse i
»hundraårskriget» med Frankrike 1337—1453 liksom i
»rosornas krig» 1455—85. Bågen förlorade så
småningom sin betydelse som vapen, men
övningen i bågskytte, som under medeltiden
varit obligatorisk, fortlevde som sport ehuru
i mindre omfattning.

Bågskjutning blir sport vid början av nyare
tid.

Under den tid bågen ännu var ett
krigsvapen förekom emellertid
bågskjutning även som tidsfördriv.
Sålunda användes bågen av damer vid jakt,
och senare bedrevs bågskytte, bl. a. av
Henrik VIII, som ren idrott. Man vet
sålunda, att denne 1530—31 förlorade
avsevärda summor vid tävlingar i
bågskjutning.

Ej långt senare (1545) utkom ett verk, som
skulle bli av utomordentlig betydelse, Roger
Aschams »Toxophilus», som varit
grundläggande för de flesta senare arbetena om
bågskjutning.

Från 1500-talet föreligga många

Bild 6. En medlem av Finsbury Archers på
1700-talet. — Efter ett samtida träsnitt.

andra bevis för att bågskjutningen
blivit ren sport. Sålunda berättar John
Stow i sin »Survey of London» (1603),
att det före hans tid var bruk, att
Londons lörd mayor tillsammans med
sheriffer och åldermän på
Bartholomeus-dagen gingo ut till Finsburyfältet och
där inför den församlade menigheten
tävlade i bågskjutning.

De äldsta tävlingarna i England och
Skottland.

Finsburyfältet blev för århundraden
framåt ett av centra för sporten i
England. Man förmodar, att där redan
under 1600-talet fanns en
bågskytteorganisation, ehuru man ej vet något om
denna. Därpå tyder bl. a., att en lista
på segrare i tävlingar på Finsbury
1658—1757 finnes bevarad. Ett annat
centrum var Scorton i Yorkshire, där
man sedan 1673 tävlat om ett
vandringspris, Ancient Scorton Arrow, en
silverpil.

Ännu äldre är ett skotskt vandrings-

89

82

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free