- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
111-112

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bågskytte - Modernt bågskytte - Bågskytte som idrott, av S. von Hofsten - Tävlingsstatistik, av bergsingenjör T. Fahlman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BÅGSKYTTE

Bågskytte är slutligen en mycket
vacker sport. Alla rörelser äro lugna,
väl avvägda och harmoniska.

Viktor Balck, som var en entusiastisk vän
av bågskytte, understryker i sin idrottsbok
(1886) sportgrenens estetiska förtjänster:
»För unga flickor», skriver han, »bliver
denna eleganta idrott en av de allra
vackraste. Själva ställningen och rörelserna äro
behagliga och smidiga utan att vara
våldsamma, materialen vacker och elegant; allt
är ägnat att göra bågskjutningen till en
kroppsövning, som väl harmonierar med det
kvinnliga behaget.»

Balck rekommenderar bågskyttet även för

den vuxne mannen »som ett ädelt nöje att
spänna en stark båge och med pilen säkert
träffa ett mål».

Bågen som jaktvapen är ej att
förakta. Det måste ligga en särskild
tjusning i att jaga sitt villebråd på fädernas
sätt. Intet skarpt skott stör då skogens
stillhet, ljudlöst lämnar pilen bågens
spända sträng. Träffar man djuret,
undgår det sällan jägaren. Jaktpilens
spets är nämligen skarp och bred, den
skär upp ådrorna i stället för att som en
kula bränna av dem, och därför blöder
det också ymnigare. S. v. H.

TÄVLINGSSTATISTIK.

Olympiska Spel.

Bågskytte förekom vid OS i Paris 1900, i
S:t Louis 1904, London 1908 och Antwerpen
1920.

Vid OS i S:t Louis omfattade
programmet ett flertal tävlingar, i vilka endast
amerikaner startade. I Paris 1900
startade endast fransmän och belgier, i
Antwerpen 1920 därjämte även holländare.
I båda fallen sköt man efter i Frankrike och
Belgien gängse regler på korta avstånd (30
och 50 m).

Vid OS i London 1908 startade ett
60-tal skyttar från England, Frankrike och
U. S. A. Tävlingar förekommo för herrar
(York round och »kontinental stil») och
damer (National round). England dominerade
utom i kontinental stil, där fransmännen
belade de tre första platserna.

Världsmästerskap.

De första VM anordnades av polska
båg-skjutningsförbundet 1931. Vid detta tillfälle
bildades Internationella
Bågskjutningsför-bundet, under vars överinseende
världsmästerskapen numera stå. Programmet har
avsevärt varierat till 1935, då det fick sin i
stort sett ännu (1939) gällande form. (1935
avgjordes dock mästerskapet i en särskild
rond, se nedan.)

I nedanstående statistik anges antalet
pilar på en viss distans endast med siffrorna
skilda gerfom ett tvärstreck (144/90 betyder
alltså 144 pilar från 90 m). Vid svenskar,
som ej nått 1., 2. eller 3. plats, har
nationalitetsbeteckningen utelämnats.

19 31 i Lw åw.

21 startande från 4 länder. Gemensam
tävling för herrar och damer: 36/50 och 24/40
mot 10-ringad 120 cm tavla samt 12/30 mot
80 cm tavla.

1) M. Sawicki, Polen, 478 p.; 2) Janina
Kurkowska-Spychajowa, Polen, 467; 3) R.

113 111

Allexandre, Frankrike, 455; 4) E. Heilborn,
Sverige, 434. Lag: 1) Frankrike 1277 p.;
2) Polen (herrlag) 1245; 3) Polen (damlag)
1163.

19 32 i Warszawa.

30 startande från 5 länder. (Inga
svenskar.) Gemensam tävling för herrar och
damer. 30/70 och 30/50 mot 5-ringad 120 cm
tavla samt 30/30 mot 80 cm tavla.

1) L. Reith, Belgien, 456 p.; 2) Z. Kosinski,
Polen, 413; 3) J. Kurkowska-Spychajowa,
Polen, 406. Lag: 1) Polen 1190 p.; 2) Polen
(damlag) 1032; 3) Frankrike.

19 3 3 i London.

15 damer och 25 herrar från 7 länder.
Herrar: 84/90, 72/70, 60/50 och 48/30 = 264.
Damer: 120/70, 96/50 och 48/30 = 264. Från
90, 70 och 50 m mot 5-ringad 122 cm, från 30
m mot 5-ringad 80 cm tavla.

Herrar: 1) D. Mackenzie, U. S. A., 1126
p.; 2) E. Heilborn, Sverige, 916; 3) G. de
Rons, Belgien, 864. Lag: 1) Belgien 2 428 p.;

2) England 2194; 3) Frankrike 1920.
Damer: 1) J. Kurkowska-Spychajowa,

Polen, 942 p.; 2) R. Sandford, England, 891;

3) Trajdosowna, Polen, 887; 5) M. Hillbom
812. Lag: 1) Polen 2 627 p.; 2) England 2 428.

19 34 i Båstad.

14 damer och 27 herrar från 6 länder.
Herrar: 120/90, 70, 50 och 30. Damer: 90/70,
50 och 30. Från 90, 70 och 50 m mot
10-ringad 122 cm, från 30 m mot 10-ringad 80
cm tavla.

Herrar: 1) H. Kjellson, Sverige, 1225
p.; 2) E. Heilborn, Sverige, 1178; 3) O.
Kes-sels, Belgien, 1170; 6) H. Hultgren, 1112; 13)
T. Fahlman, 958; 16) E. Hansson, 900; 18) L.
Hylander, 837. Lag: 1) Sverige (H. Kjellson,
E. Heilborn, T. Fahlman) 3 361 p.; c) Belgien
3 287; 3) Tjeckoslovakien 3153.

Damer: 1) J. Kurkowska-Spychajowa,
Polen, 867 p.; 2) A. Moczulska, Polen, 853;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free