- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
121-122

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båstad Golfklubb - Båtdävert →Dävert - Båtrodd, av greve Johan Gabriel Oxenstierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BATRODD

Båstads golfbana, berömd för sitt vackra läge på höjderna sydväst om Båstad.

De förnämsta ständigt återkommande
tävlingarna under Båstadveckan äro
Båstads-pokalen (en utslagstävling, handikap max.
12), Thompson-Parkerpokalen (72 håls
slagtävling, scratch), Ryaprisen (36 håls
slagtävling, scratch), Nejlikapriset (36 håls
slagtävling, handikap max. 18), Ramlösapriset
(36 håls slagtävling, handikap max. 16) och
Ludvig Nobels vandringspris (utslagstävling,
handikap 13—24). G. TA.

Båstads golfbana. Hålens längd i meter

och standard scratch score äro: 1) 324—4,

2) 132—3, 3) 510—5, 4) 165—3, 5) 427—5,

6) 255-4, 7) 150—3, 8) 475—5, 9) 290—4,

10) 240—4, 11) 270—4, 12) 330-4, 13) 130—3,

14) 265—4, 15) 397—5, 16) 481—5, 17) 164-3,
18) 387—4.

Båtdävert Dävert.

BATRODD.

Sjömilitär idrottsgren.

Av greve Johan Gabriel Oxenstierna.

Båtrodden inom örlogsmarinerna
sker numera, då skeppsbåtarna i allt
större utsträckning försetts med
motorer eller maskiner, så gott som
uteslutande såsom sport. Tävlingar i båt-

121

rodd ha givetvis förekommit även då
man var hänvisad till rodden som enda
trafikmedel, men sportsligt
organiserade blevo de först i början av
1900-talet. Utomlands omhuldas rodden
mest inom engelska och tyska
marinerna.

Den vanligaste skeppsbåtstypen (se
bild) är byggd för s. k. enkelrodd, d. v. s.
varje man hanterar en åra. Roddarna
sitta två på varje toft, och båtarna
benämnas 8-, 10- och 12-huggare efter
antalet roddare.

Andra typer av skeppsbåtar äro
slupar och giggar, som i allmänhet äro
lättare, samt j ollar, som vanligen ros
endast av en man.

Kapprodden sker om möjligt i båtar
av samma typ. Vid rodd mellan olika
mariner tävlas vanligen i två omgångar
med byte av båtar mellan omgångarna.
Utom roddarna får endast styraren
finnas i båten.

Tävlingssträckorna variera mellan
1 000 m och 2 distansminuter (3 700
m); jollar ro vanligen 500 m. Starten
sker i regel så, att båtarna ordnas på
linje med styrarna på startlinjen.

Roddtekniken går framför allt ut på
samrodd. Viktigt är, att inga roddare
föra sina årblad för över, förrän
aktersta männen, som ånge takten,
börjat samma rörelse. Härigenom vinnes
även större längd på årtaget, då
roddarna ej störa varandra. Årbladet skall

122

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free