Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bäverjakt, av forstkandidat T. Grasaas, Risör, och professor Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B AV E RJ AKT
Bäver. Pälsen bildas av ytterst täta, gråbruna ullhår cch
långa, glesa, glänsande, gulbruna stickelhår.
landet. Redan i början av 1800-talet
var den emellertid utrotad i södra
Sverige; den sista bävern av landets gamla
stam dödades 1864 vid Tärna i
Västerbotten. Först 1870 blev bävern — som
då redan var utdöd — fridlyst över
hela landet, tidigare hade t. o. m.
skottpengar utbetalats. På senare år har
man försökt med inplantering av bäver
i Sverige, efter vad det vill synas med
goda resultat.
I juni 1922 inplanterades från Norge det
första bäverparet vid Bjurälven i Jämtland.
Dessa bävrar ha starkt ökats och spritt sig
till andra vatten, bl. a. i närheten av
Leipik-vattnet men även till Hoting i
Ångermanland. Vid Görvik i Hammerdal, Jämtland,
finns en god stam, varifrån en utvandring
skett till Frostån i Ramsele, där man nu
räknar med en stam på ett 100-tal djur. 1926
släpptes bävrar vid Åbo, v. om sjön Anjan,
vilka ha flyttat flera ggr. Vid Gesten, Mörsil,
släpptes tre bävrar hösten 1934 och samtidigt
ytterligare en i Bjurälvsdalen. I Jämtland
beräknades bävrarna enligt lokal
uppskattning 1937 till flera hundra.
I Västerbotten, där sju djur 1926 släpptes
i Tärnaådalen i Sorsele, beräknades antalet
en tid till minst 50 djur. 1938 föreföll det,
som om den gamla kolonien övergivits.
Spridda utvandrare sågos på olika ställen,
men antalet är ovisst. Ny inventering skall
göras.
Ett försök 1926 till inplantering i
Älvdalens kronopark, Dalarna, synes ej ha nått
resultat.
De i Värmland 1925—27 i Stora och Lilla
Ullen (Uddeholm) införda bävrarna ha ökats
och ha nu 13 bebodda hyddor, spridda i flera
socknar. 1928 släpptes två bävrar vid Bj
ur-sjöarna (Fryksdals härad) och, då ingen
ökning iakttagits, 1930 ytterligare två. Vid S.
135
Bjursjön finnas tre hyddor,
men antalet djur här är okänt.
I Närke, dit sex bävrar
infördes på Kilsbergen 1927,
funnos i febr. 1935 fem bebodda
hyddor vid vatten i
Villings-bergs kronopark och sjön
Saxen i Nora socken.
Stammen uppskattades 1936 till
över 20 djur. I Svartån vid
Hidingebro lära även finnas
bävrar. Till Bo fideikommiss
infördes två äldre djur och
tre ungar hösten 1927.
Bävrar ha iakttagits i en
därvarande sjö 1938. Även i
Kvistbro socken sågos bävrar s. å.
I Småland företogs en
inplantering 1938.
Domänstyrelsen har även infört bävrar på
kronans domäner, nämligen vid Are ett par
gånger, senast 1938, fyra stycken i Tärna
1935, fyra i Arjeplog 1936 och två stycken
vid Skinnskatteberg 1937. Därjämte skall
försöket i Älvdalen förnyas.
Att uppskatta bäver stammen är
mycket vanskligt, och endast så mycket
torde kunna sägas, att vi f. n. ha
åtskilliga hundra djur i landet i ett
spridningsområde från Småland i söder till
s. Västerbotten i norr. Lönnb.
Eftersom Norge, som 1874 hade en
bäverstam på endast tre familjer, vilka
fått en fristad i Nidälven, tack vare
förståndig lagstiftning, som bl. a.
fridlyser bäverns bostäder, drivit upp sin
stam till över 15 000 djur, vilka nu
även kunna måttligt beskattas, bör det
finnas gott hopp om att bävern åter
skall kunna införlivas med den svenska
faunan och så småningom också bli
föremål för jakt.
Jakten försiggår i skymningen och
dagningen.
Med hänsyn till pälsen bedrives
jakten på bäver under den kalla årstiden.
I Norge är jakttiden f. n. 15 okt.—15
nov. Då bävern är ett nattdjur, är
jakten mycket vansklig och ställer stora
krav på jägarens kännedom om
terrängen, hans skjutskicklighet och icke
minst tålamod.
Jakten försiggår i skymningen, om
natten och under de tidiga
morgontimmarna. Tidigt på hösten komma djuren
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
