- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
163-164

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Camping, av redaktör Nils Horney - Campingens historia - Camping i Norden - Utrustning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CAMPING

följande olägenheterna började under
1930-talet intresset för camping att
avtaga. Många, vilka huvudsakligen
ägnat sig åt tältliv i fasta läger under
veckohelger och semestrar men icke
funno trevnad på de få tältplatser,
som i allmänhet funnos tillgängliga,
skaffade sig i stället sportstugor.
Sedan Turistföreningen upprättat ett
system av vandrarhem över större delen
av landet minskades även de för
turistcamping avsedda tältplatsernas
betydelse som ett billigt sätt att ordna
logifrågan vid långfärder. Båtcamping
torde vara den enda form av tältning,
som icke visat tecken till tillbakagång.

Den svenska campingrörelsen stabiliseras.

Intresset för den billiga och sunda
rekreation, som camping i alla sina
former erbjuder, är dock alltjämt stort.
Ett betydande antal familjer, vilka av
ekonomiska skäl inte kunna skaffa sig
något annat sommarnöje, tillbringa den
varma årstiden i fasta läger i närheten
av Stockholm och andra större städer,
i vilka deras arbetande medlemmar
äro sysselsatta om dagarna. Även vid
badstränder, särskilt på Sveriges
syd-och västkust, förekomma många fasta
läger. Också för lättviktscamping är
intresset alltjämt stort, särskilt bland
kanotister, fjäll vandrare och cyklister.

Numera idkas tältliv även vintertid,
särskilt under vårvintern, i samband
med långfärder i fjället, varvid
utrustningen vanligen forslas i lätta slädar
eller pulkor (->Fjällsport). En särskild
form av dylik vintercamping är den
s. k. ->-igloismen, vars utövare bygga
snöhyddor på eskimåvis i stället för att
medföra tält.

Efter den alltför snabba utvecklingen
av campingrörelsen under åren
närmast före 1930, då camping blev en
modesak, inträdde en stabilisering av
rörelsen. Kritiken mot campingrörelsen
har också minskat i skärpa, och i stället
har önskvärdheten av att det allmänna
skapar vidgade möjligheter för
rörelsens sunda utveckling alltmer vunnit

erkännande. Ännu behövs dock
mycket både av upplysning och kontroll i
fråga om campingsportens rätta
bedrivande.

UTRUSTNING.

Klädseln bestämmes av praktiska
synpunkter.

Allmängiltiga regler för klädsel vid
camping äro givetvis omöjliga att
uppställa. Olika årstider och olika trakter
kräva olika klädsel. En sats gäller
alltid oinskränkt: kläderna skola vara
lätta och så litet som möjligt hämma
rörelsefriheten.

Särskilt lämpliga äro rymliga
överdragskläder av lätt, tätt, tvättbart tyg. De äro
svala, om de bäras utan underkläder, skydda
andra kläder mot fläckar och slitning och
bevara kroppsvärmen vid kallt och blåsigt
väder. Kortbyxor, s. k. shorts, äro utmärkta
i varmt väder. Med hänsyn till myggplågan
äro dock långbyxor, helst av tunn, tätvävd
poplin, att föredraga. Utöver de skodon,
som användas vid färder och längre
förflyttningar, bör ett par lätta lägerskor ingå
i utrustningen. En stickad väst eller tröja
av ylle är ofta även under södra Sveriges
högsommar behövlig nattetid. Särskild
nattdräkt, helst av ylle, är önskvärd även i en
lättviktsutrustning. En huvudduk eller
huva, som kan dragas ned över öronen, och
ett par tjocka yllestrumpor böra ingå i
nattdräkten.

Många olika tältmodeller att välja på.

Tält förekomma i många olika
modeller. Dessa kunna indelas i två
huvudgrupper: lättviktstält, som rymma
en eller två personer och äro avsedda
för fotvandrare, skidlöpare, cyklister
och kanotister, samt tält, avsedda för
fasta läger, bil- eller båtcamping. De
senare kunna utan olägenhet göras
avsevärt större och av tyngre, starkare
och billigare material.

Lättviktstältet.

Lättviktstältet bör icke väga mer än
ett kilo för varje person det är avsett
att rymma. Det skall lämna sina
invånare icke endast liggplatser utan
även möjlighet att sitta raka utan att
vidröra tältduken och dessutom bereda
utrymme för packning. Det skall vidare

183 163

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free