- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
203-204

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XI - Carl XII, av översten Claes Cederström och redaktör Ivar Arnö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CARL XII

jagaren i följande lilla dagboksanteckning
för den 22 september 1690: »Jag var i
Djurgården riden och hörde hjortarne ropa.»

På sina jakter var Carl flera gånger illa
ute. En gång hade en varg redan huggit tag
i foten på honom och bitit igenom stöveln,
då han lyckades döda den med sin värja.
En annan gång hände det, att en sårad björn
störtade emot honom. Redan hade det
ursinniga djuret rest sig på bakbenen, då hun
darna kommo rusande och angrepo besten,
så att Carl undkom.

På utbildningen av sitt kavalleris
ridskicklighet nedlade konungen stor
omsorg. En ny sadelmodell infördes,
vilken tillät en bekvämare och för
längre ritter lämpligare sits. För att få
rytteriet väl beridet på inhemska
hästar organiserade Carl det redan av
Carl X Gustaf anbefallda stuteriet vid
Flyinge och omorganiserade
Strömsholms och Kungsörs stuterier. Han
anbefallde även upprättandet av en
akademiridskola i Lund i likhet med
den i Uppsala.

Litt.: K. Geijer, »Bidrag till historien om
konung Carl XI:s uppfostran» (1842). C. C.

CARL XII.

Av översten Claes Cederström och redaktör
Ivar Arnö.

Carl XII föddes 1682, blev — ännu ej
fyllda femton år — Sveriges konung
1697 och stupade 30 november 1718
fölen kula vid Fredrikshald. Carl var en
utomordentlig ryttare, fäktare och
jägare. Hans förnämsta fysiska
kraftprestation, utförd under trycket av den
bittra nödvändigheten, är hans
legendariska ritt hösten 1714 från Turkiet till
Stralsund, en ritt, som för samtiden
ansågs utgöra toppunkten av mänsklig
förmåga och även vid jämförelse med
moderna prestationer alltjämt är
oöverträffad.

En sportbetonad uppfostran.

Både i jakt och skytte hade Carl en
intresserad läromästare i sin fader, som
även handledde honom, då det gällde
ridning och fäktning. Noggrant
antecknade fadern sonens framsteg och
lyckade skott i sin dagbok. Där finner
man t. ex. för februari 1689 antecknat,
att prinsen fick följa med »på isen» och

»med skidlöparne». I november deltar
han i en vargjakt på Djurgården,
varvid 10 vargar dödas.

Vargjakten har tydligen mycket sysselsatt
sjuåringens fantasi och gav bl. a. anledning
till ett skriftligt »samtal» mellan prinsen och
hans lärare professor Nordenhielm, i vilket
det bl. a. heter.

Nordenhielm: »Man far likvisst uti jakten
mycket illa med sin kropp och ofta
fördärvar sig, men ingen uppbyggelse därhos.»

Carl: »Till det första så är själen ädlare
än kroppen, och till det andra blir man vig,
stark, dispost (herre över sin kropp) och
tålig.»

Nordenhielm: »Jag skulle gärna vilja veta,
vad det vore, som man uti jakten hämta
måtte.»

Carl: »Till själva själen bliver man
frimodig, klok, försiktig, vakande, levandes,
varsamlig, nykter och flitig.»

Onekligen ett ganska vackert försvarstal
för jakten som sport av en sjuåring!

Vid föga mer än åtta års ålder
nedlade Carl på en dag tre hjortar i
Kungsörs djurgård och i februari 1694
sköt han sin första björn. Med förklarlig
fadersstolthet konstaterar Carl XI i sin
almanack: »Hans Kungl. Höghet sköt
björnen in uppå högra sidan vid halsen,
att kulan gick enda långs igenom
hjärtat och ut uppå vänstra sidan igen.»
Kort därefter sköt prinsen en räv »i
fullt språng» och vid 13 års ålder en
dovhjort »uppå 96 steg knall och fall».
En junidag 1691 fick han följa med på
sin fars stora segelbåt »Carolus».

Carls ridlärare, hovstallmästare
Gustaf Hård, hade all heder av sin
lärjunge, och detsamma kan sägas om hans
lärare i fäktning, hovfäktmästare
Conrad Didrich Porath, 1699 adlad av sin
minnesgode elev (och stamfader till
norrmannen boxaren Otto von Porat).
Mycket få fäktlärare torde ha haft så
mycket glädje av sina elever som
»gamle Porathen», även om kung Carl
förde sin värja, »den största plit som
vid armén drogs», av bistert nödtvång
och inte för att vinna lagrar på pisten.

Björnjakt med högafflar.

Under sina första år som regent,
innan ännu krigen tagit hans tid och
krafter i anspråk, levde konungen ett
friskt idrottsliv med ritter och jakter,

203

204

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/2/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free