Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colombia, av doktor J. Hernando Ordóñes och señor Jorge Wills Pradilla, Bogotá
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COLOMBES
Från en fotbollsmatch på idrottsplatsen i staden Cali i Colombia.
kvar hos huitotostammen i södra
Colombia. Leken kallas achatico och
består i gungning på en omkr. 25 m lång
stock, 40 cm i diam., urholkad på
undersidan för att bli mer elastisk. Större
delen av stocken vilar på marken, men
ändarna uppbäras av trästöd, det ena
1 m och det andra 25 cm högt.
Deltagarna ställa sig på stocken, tätt
hopträngda, och sätta denna i gungning,
varvid det gäller att hålla sig kvar vid
de starka stötarna mot marken. Icke
sällan händer det, att någon av
indianerna faller ned under stocken och blir
ihjälslagen av den.
Även ett primitivt bollspel från
denna tid spelas fortfarande av
huitotostammen. Sittande i en ring runt en
öppen gård, hålla indianerna bollen i
luften, varvid de använda sitt högra
knä som räcket. I detta spel deltager
hela stammen med våldsam iver.
Hos den barbariska och obetvingliga
lachestammen (nordliga grannar till
de förut omnämnda chibchas) förekom
en knytnävskamp, moma, som slutade
först när en av motståndarna låg
medvetslös.
Ett urgammalt indianspel, som påminner
om varpa.
Ännu utövas även det gamla, från
chibchafolket härstammande spelet
turmequé eller el tejo, som är särskilt
populärt bland arbetarna och
lantbefolkningen.
Spelplanen för el te jo utgöres av en 18 m
lång och omkring 3 m bred bana, lagd på
slät mark i nord—sydlig riktning. Vid dess
båda ändpunkter (alltså på 18 m avstånd)
äro rör av järn eller hårt trä med 15 cm
diameter neddrivna i marken. På dessa rör,
boernes (eg. mynningar, hål), vilka ha sin
överkant i jämnhöjd med markens yta,
läggas tändsatser, soprenas (eg.
överraskningar), som explodera vid stötar.
Man tävlar både individuellt och i lag om
upp till tre personer.
De spelande äro försedda med var sin
skiva av järn eller sten, tejo, som väger
V2—1 kg och som de i tur och ordning kasta
från den ena bocin till den andra. Det
gäller därvid att komma så nära bocin som
möjligt. Den, vars tejo kommer rätt ned i
bocin, erhåller 100 poäng och den, som kan
få tändsatsen att explodera, 50 poäng.
Lyckas ingendera, får den, som kommit
närmast, en »palma» (10 poäng).
Stora tävlingar i el tejo hållas bl. a. på
midsommardagen och Sanct Petri dag (29
juni). Numera administreras spelet av ett
särskilt förbund med säte i Bogoté, och
även mästerskap ha instiftats.
Under det spanska herraväldet på
1500- och 1600-talen förekommo
tor-nerspel och tjurfäktning, vilken senare
ännu lever kvar.
Modern sport infördes av i landet
bosatta utlänningar.
Den moderna sporten infördes av i
Colombia bosatta utlänningar, framför
allt amerikaner och engelsmän, och
bedrevs länge nästan uteslutande av
dessa. Sedan mitten av 1930-talet kan
man emellertid konstatera ett livligt
intresse för sport i folkets alla lager.
Av synnerligen stort propagandavärde
ha därvid varit såväl de på olika
platser sedan 1928 anordnade nationella
295
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
