Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - de Coubertin, P., av greve Clarence von Rosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE COUBERTIN
Coubertin initiativet till och
arrangerade juni 1894 i Paris en internationell
kongress för hygien och fysisk fostran,
vid vilken tolv nationer, bl. a. Sverige,
voro representerade. De sju första
punkterna på programmet, som i
huvudsak rörde amatörfrågor, gåvo
upphov till långa och heta diskussioner.
När sedan Coubertin, som fungerade
som konferensens sekreterare, på
kongressens sista dag, 12 juni, som åttonde
punkt framlade sitt förslag om
Olympiska Spelens återupptagande, mottogs
hans uppslag med hänförelse.
Ombuden, entusiasmerade av den kort förut
i Delfi funna Apollohymnen, som
Coubertin låtit föredraga, beslöto enhälligt
att stödja Coubertin i hans planer. En
internationell kommitté bildades, bland
vars sju vicepresidenter märktes
dåvarande kaptenen Viktor Balck.
Som ett exempel på den entusiasm, som
behärskade mötet, kan nämnas, att den
franske hellenisten professor Michel Bréal, som
varit Coubertin behjälplig med råd och
upplysningar om antikens Olympiska Spel,
omedelbart efter beslutet meddelade, att han
skänkte en pokal till segraren i det första
olympiska maratonloppet.
Internationella Olympiska Kommitténs
president i 31 år.
Med detta beslut voro svårigheterna
för tankens realiserande emellertid
ingalunda röjda ur vägen. De första
spelen skulle hållas på grekisk mark,
men den grekiska regeringen,
varnad av de erfarenheter, som försöken
att återuppliva spelen på 1850-talet
givit, ver länge obenägen att ikläda
sig de ekonomiska risker, som
anordnandet skulle innebära. Det lyckades
emellertid Coubertin, som valts till
Internationella Olympiska Kommitténs
ordförande, att övervinna alla
svårigheter. Likaledes lyckades han senare
avstyra, att idén förfuskades genom
regelbundet återkommande mellanspel
såsom de i Aten 1906. Det har även
främst varit hans förtjänst, att
Olympiska Kommittén lyckats hävda sig som
en internationell och fullt opartisk
institution, som i sina led ej upptagit
några statliga delegater. — Ingen, som
ej är politiskt, ekonomiskt och
idrottsligt fullständigt oberoende, kan
inväljas i I. O. K. — Ej ens världskriget,
under vilket Coubertin flyttade
organisationens säte till Lausanne, kunde
för längre tid störa samarbetet.
Redan efter spelen i Antwerpen 1920
önskade Coubertin dra sig tillbaka men
övertalades att stanna till 1925, då
schweizaren baron de Blonay trädde i
funktion. Vid kongressen i Prag
valdes greve de Baillet-Latour till
ordförande.
Efter att ha trätt tillbaka levde
Coubertin som privatman i Lausanne,
ivrigt arbetande, trots ekonomiska
bekymmer och vacklande hälsa, med att
författa och utge Union Pedagogique
Sportive (periodiska häften). Ända till
sin död bevarade han sitt intresse
för spelen och höll många av dess
trådar i sin hand. Under sina sista
levnadsår föreslogs han som kandidat till
Nobels fredspris men avled, innan det
årets pris utdelades.
Hans hjärta bisattes 1938 under
stora högtidligheter i Olympia i
Grekland i närvaro av en stor del av
I. O. K:s ledamöter.
Världsidrottens största ledargestalt.
Coubertin var en vältalare som få
med mången gång djärva och originella
synpunkter och med en sällsynt
förmåga att entusiasmera sina åhörare.
Begåvad med en ovanlig klarsynthet,
insåg han klart traditionens och
formens betydelse för en idés livskraft och
nedlade själv ett intresserat arbete på
utformningen av Olympiska Spelens
yttre ram. Sålunda är programmet för
ceremonierna vid spelens öppnande,
avslutande och segerhyllningar i det
väsentliga hans verk.
»Olympiska Spelen få under inga
omständigheter urarta till en vanlig
internationell tävling», förklarade
Coubertin några veckor efter spelen i
Berlin 1936.
Särskilt gällde hans strävan att stärka
317
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
