Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Curling - Modern curling, av redaktör Nils J. Ahlgren och konsul Johan Sande j:r - Teknik och taktik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CURLING
d.v.s. framåtpendlingen, flyttas
kroppstyngden gradvis över på främre foten,
vilken därigenom glider framåt.
Stenen isättes
mjukt — den får
under inga
förhållanden kastas ned
på isen — ungefär
när kastarmen
befinner sig i lodrät
ställning.
Balansen.
För att hålla
balansen och förhindra,
att stenen drar ned
högra skuldran,
använder man två olika
metoder. Den ena är att vid utspelning hålla
kvasten i vänster hand med borsten pekande
snett bakåt och med stöd mot isen, den andra
är, att man fattar med vänstra handen om
vänstra knät, hårdare ju halare isen är, för
att icke falla. Erfarenheten lär snart en
spelare vilken av metoderna, som för honom är
den fördelaktigare.
»Curlen.»
En sten, som spelas utan att sättas i
rotation, börjar oftast ändå rotera av
sig själv i den ena eller andra
riktningen och gör därigenom slaget
fullständigt oberäkneligt. Därför måste
stenen alltid sättas i rotation genom en
vridning av armen under pendlingen.
Genom att man vrider den så, att
tummen och innersidan av handen i det
ögonblick stenen lämnar handen äro
vända uppåt, erhålles medsols rotation,
in-handle, som kommer stenen att
beskriva en krokbana, »curla», åt höger.
Genom att man vrider fingrar och
handled så, att tummen och innersidan
av handen äro vända nedåt, bibringas
stenen en motsols rotation, out-handle,
som gör, att den curlar åt vänster.
Sammanfattning.
Sammanfattande kan sägas, att
spelaren vid utspelet skall 1) svänga
stenen rakt bakåt, 2) glida rakt fram
mot riktpunkten, 3) hålla blicken fäst
på riktpunkten, skipens kvast, från
slagets början till dess slut och 4) hålla
Under slaget. Stenen har förts bakåt och
kroppstyngden flyttats över på högra foten.
Spelaren skall nu svänga stenen framåt,
samtidigt som han gradvis överflyttar
kroppstyngden på vänstra foten. Blicken på målet.
handen pekande mot målet, sedan den
släppt stenen, för att därigenom
kontrollera balansen.
Sopningen.
Även om banan ligger blank och
fin, är sopningen av största betydelse.
Med vetenskaplig noggrannhet utförda
prov av major Crabbe, beskrivna i
dennes bok »Curling in Switzerland»,
ha givit vid handen, att en sten, som
sopas, kan gå 8—10 m längre än
Efter slaget. Stenen har glidit ur handen,
högra benet rätas. Blicken alltjämt på målet.
Före slaget. Typisk
utgångsställning med
blicken på målet.
391
388
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
