- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
423-424

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cykelsport - Cykelsportens historia, av redaktör Paul Brewitz och Rune Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CYKELSPORT

Bild 4. Ett 24-timmars lopp om Bol d’Or på
Buffalovelo-dromen i Paris. På andra plats (under t i reklamskriftens
»Clement») ser man segraren Léon Georgets pacetandem,
under det att han själv är nästan helt skymd. Georget
vann loppet 9 gånger.

Tävlingen, som arrangerades av
Véloce-Club Bordelais, ägde rum 23 maj 1891. Bland
de 28 startande märktes 5 engelsmän, vilka
även behärskade loppet. Segrare blev G. P.
Mills, som för den 572 km långa sträckan
använde 26t 34m 57s. Närmast placerade sig
hans landsmän M. Holbein, mera känd
genom sina försök att simma över Engelska
Kanalen, och S. F. Edge, som senare blev
Englands förste store racerförare. Pace var
och har alltid senare varit tillåten, ehuru
motorcykeln numera fått övertaga
trampcykelns roll som pacemaker.

Redan några månader senare gick
första starten för ett annat klassiskt
lopp, världens längsta cykeltävling i en
etapp, -»-Paris—Brest—Paris, som
emellertid på grund av de oerhörda
ansträngningar loppet innebär endast köres vart
tionde år. Under de närmaste åren
tillkommo ytterligare några tävlingar, som
alltjämt inta en framskjuten plats på
det internationella programmet, Paris
—Bryssel (1893), Paris—Roubaix (1896)
och Paris—Tours (s. å.).

Alla dessa tävlingar, med undantag av det
första loppet Bordeaux—Paris1, voro
reserverade för professionella. De främsta
landsvägscyklisterna under 1890-talet voro
fransmännen C. Terront, M. Garin, G.
Ri-vierre och C. Huret, schweizaren L. Lesna,
dansken C. Meyer och engelsmannen A.
Linton, vilken 1896 gjorde dött lopp med
Ri-vierre i Bordeaux—Paris-loppet.

1 1895 fanns även en klass för amatörer.

424 452

Sprlntersportens stora tid
omkring sekelskiftet.

För den redan förut
populära bancykelsporten
betecknar den låga cykelns
införande upptakten till
en verklig glansperiod,
som varade till omkring
1905. Särskilt gäller detta
sprinterloppen, av vilka
näst VM det 1894 stiftade
->Grand Prix de Paris
alltjämt är det viktigaste.
De ledande
sprintercyk-listerna förtjänade större
summor än några andra
yrkesidrottsmän på den
tiden. Så t. ex. erhöll
segraren i VM 10 000
guldfrancs (omkr. 7 200 kr.)
och i Grand Prix de Paris 1900 ej
mindre än 15 000.

Av förkrigsårens sprintermästare må
främst nämnas dansken Th. Ellegaard, som
vann VM 6 gånger, samt amerikanerna A.
Zimmerman och negern Major Taylor.
Zim-merman anses av många ha varit den bäste
sprinter, som någonsin funnits. Han blev
som amatör 1893 cykelsportens förste
världsmästare men startade aldrig i det
professionella VM. Bland övriga framgångsrika
sprin-ters må nämnas fransmännen P. Bourillon,
E. Friol, E. Jacquelin och G. Poulain,
holländaren H. Meyer, tyskarna W. Arend och
W. Rütt samt amerikanerna F. Kramer, G.
A. Banker och den svenskfödde I. Lawson
(John Larsson).

Utom de rena sprinterloppen
till-drogo sig främst sexdagarstävlingarna,
vilka från 1899 kördes som parlopp,
samt 12- och 24-timmarslopp med pace
största intresset. Av dessa senare var
det franska 24-timmarsloppet om Bol
d’Or det mest bekanta och utövade
fram till 1913 en enorm
dragningskraft på publiken. Loppet återupptogs
efter världskriget men hade då
förlorat mycket av sin popularitet och
nedlades definitivt 1929.

Bol d’Or samlade alltid eliten av världens
långdistanscyklister. Ofta hemfördes segern
av uthålliga landsvägsspecialister, men 1903—
19 dominerades tävlingen av den som
landsvägsryttare mindre framgångsrike Léon
Georget, som vann icke mindre än 9 gånger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free