Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cykelsport - Cykelsportens historia, av redaktör Paul Brewitz och Rune Carlsson - Cykelsporten i Norden - Sverige, av redaktör Lennart Herlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CYKELSPORT
en del av sin dragningskraft på
massorna. I stället är det stayersporten,
de långa loppen med motorpace, som i
allt högre grad fångat publikintresset.
Det är numera också
stayermatadorer-na, som jämte sexdagarscyklisterna äro
de bäst betalda.
En annan tävlingsform, som slagit
igenom, särskilt på inomhusbanorna,
är långa parlopp, framför allt
sex-dagarstävlingar, som under 1920-talets
första år upplevde en glanstid i Europa.
De dominerande sprinterna sedan 1920 ha
varit australiern R. Spears, holländaren P.
Moeskops, fransmannen L. Michard och
belgiern J. Scherens. Inom stayersporten
har Frankrike med G. Sérès, R. Grassin, G.
Paillard och C. Lacquehay samt Belgien
med fyrdubble världsmästaren V. Linart
dominerat under 1920-talet men senare haft
svåra konkurrenter i tyskarna W. Sawall, E.
Möller, E. Metze och A. Lohmann.
Inom amatörsporten, där stayertävlingar
numera ej förekomma, ha Frankrike, Tysk- .
land, Holland och Danmark dominerat.
P. B.; R. C-n.
CYKELSPORTEN I NORDEN.
Sverige.
De första cykelföreningarna grundades på
1880-talet.
I Sverige är cykelsporten av yngre
datum än i Danmark och Norge.
Visserligen var intresset för cykelåkning
stort i Stockholm 1869—71, men om
sport kan man egentligen ej tala, även
om en förening bildades, som t. o. m.
anordnade ett par hastighetstävlingar.
Den förde emellertid ett tynande liv och
upplöstes snart.
Den första svenska klubben med
fastare organisation var Göteborgs
Velocipedklubb, som stiftades 11 maj
1882. Den var emellertid endast ett
sällskap för utflykter och nöje med
»ändamål att väcka dittills för
velo-cipedridt saknade sympatier och att
genom närmare sammanslutning af
velocipedryttare anordna gemensamma
ridter och i öfrigt verka för denna
praktiska och vackra idrotts utöfvande».
Samma inställning präglade under de
första åren även de under 1880-talet i
andra städer grundade
cykelföreningarna, av vilka de äldsta voro
Stockholms Velocipedförening (st. 1884 25/8),
Stockholms Bicycleklubb (1885 8/7),
Malmö Velocipedklubb (1886 Va) och
Helsingborgs Velocipedklubb (1887 5/2),
samt likaledes det i sept. 1888
grundade Svenska ->-Hjulförbundet, vars
uppgift framför allt var att främja
cykelturismen. Huvudsaken var under
de första åren de gemensamma
utfärderna, vanligen i föreningsuniform.
Någon gång utsträcktes dessa
»utrit-ter» till längre distanser. Sålunda
företog Lunds Velocipedklubb 1889 en
färd Lund—Kristianstad och åter, en
sträcka på omkring 16 mil, som
tillrygga-lades på 15132m (ren körtid, uppehåll
ej inräknade), en prestation, som
framstår i en bättre dager, om man
betänker, att den utfördes på vingliga
höghjulingar.
Slottsskogen i Göteborg — skådeplatsen för
den första cykeltävlingen i Sverige.
Den första cykeltävlingen i Sverige
anordnades 21 sept. 1886 av Göteborgs
Velocipedklubb i Slottsskogen på
distanserna 1/2 och 1 eng. mil.
Segrartiderna voro resp. 2m 2S och 3m 48,2®.
En av de första längre
landsvägstävlingarna var det av Stockholms
Velocipedförening 9 sept. 1888 anordnade
loppet Rotebro—Märsta—Rotebro (40
km). Samma förening, som 1887 sänt
representanter till Kristiania
Bicycle-klubbs stora tävlingar, anordnade 1892
vid Gamla Uppsala tills. m. Upsala
Hjulspor tf örening den första för alla
svenskar öppna tävlingen, varvid
segraren på 10 000 m, Gustaf A. Fjästad,
erhöll ett »mästerskapsdiplom».
Samma år 2 juli anordnade
föreningen på initiativ av Tidning för Idrotts
redaktör Alex. Lindman den första
tävlingen -^-Mälaren runt, som senare
skulle bli svensk cykelsports klassiska
evenemang. Tävlingen, som även den
vanns av G. Fjästad på 15’ 56m 4,8S,
upprepades följande år, då i förening med
en »relaisridt» (staf ettåkning), men
återupptogs därefter först 1901.
427
452
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
