- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
431-432

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cykelsport - Cykelsporten i Norden - Sverige, av redaktör Lennart Herlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de vårt enda storlopp och gäller sedan
1909 som SM.

Sveriges seger i lagtävlingen vid OS
1912 väckte ett stort intresse för
landsvägssporten. Antalet cyklister ökades,
och nya tävlingar tillkommo, av vilka
de största voro Göteborgsloppen. Dessa
kördes 1913 och 14
Stockholm—Göteborg—Stockholm (1100 km) i två
etapper och 1915 Stockholm—Göteborg i en
etapp. Det uppsving, som svensk
cykelsport fått, avbröts emellertid under
världskriget, mest på grund av
svårighet att anskaffa material, främst ringar.

Under det första årtiondet efter
sekelskiftet dominerades landsvägsåkningen i Sverige
helt av H. Morén, som 9 år i följd vann
Mälaren runt och nära nog varje år
förbättrade rekordet. Först efter 1910 fick han
i A. W. Persson, R. Malm och senare H.
Stenqvist och G. Sköld jämbördiga och
överlägsna konkurrenter.

De stora etapploppens tid.

Efter världskriget fick
landsvägssporten nya impulser genom de stora
etapploppen. Äldst av dessa var
->-Hermes-loppet, som 1922—26 kördes 4 gånger,
ett krävande 600 km-lopp i två etapper
med 8 timmars uppehåll mellan första
och andra sträckan. Därefter följde de
s. k. tidningsloppen: -^Sexdagarsloppet
1924—30 och 33 samt -^Osloloppet 27—

31. Efter dessa kommo flera andra
tävlingar med gemensam start, bl. a. Skåne
runt, Sjustadsloppet genom
Västergötland, Gästrikland runt, Vänern runt
och Hälsingerundan samt sedan 1933
efter mönster från kontinenten även
varvtävlingar, t. ex. Uppsala,
Katrineholms och Örebro Grand Prix.

1938 hölls en fyrlandskamp Sverige—
Tyskland—Danmark—Holland på en 3,6
km lång landsvägsbana i Djursholm,
som kördes 30 varv. Tävlingen
utvidgades 1939 genom Schweiz’ deltagande
till femlandskamp. 1938 gick även för
första gången en annan tävling, som har
alla utsikter att bli ett av
cykel-säsongens stora evenemang,
trelandskampen Tyskland—Danmark—Sverige
på sträckan
Berlin—Hamburg—Köpenhamn (->-Trelandskampen på cykel).

Med dessa tävlingar och sedan
numera såväl SM (utom på 50 km) som
NM köras som linjelopp kan man säga,
att denna tävlingsform vid stortävlingar
undanträngt tempoloppen, som dittills
dominerat tävlingslivet i Norden.

Sedan 1934 befinner sig
landsvägsåkningen i Sverige i snabb utveckling
och har numera, mycket tack vare
propaganda- och juniortävlingar, en
omfattning som aldrig förr.

432 412



Bild 7. Från Mälaren runt 1901.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free