- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
439-440

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cykelsport - Landsvägstävlingar, av redaktör Lennart Herlin - Tävlingsformer och tävlingsregler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CYKELSPORT

Bild 11. Frän en av de i Frankrike
synnerligen populära terrängcykeltävlingarna.

relser. Banorna föra antingen från en
ort till en annan eller också tillbaka
till startplatsen. Synnerligen vanliga
äro numera tävlingar på korta
rundbanor (t. ex. vid Uppsala Grand Prix,
5-landskampen i Djursholm), som
köras flera varv. Dylika lopp ha den
fördelen, att de bättre än andra kunna
följas av åskådarna.

En särskild form äro de s. k.
stjärntävlingarna, av vilka det danska
Stjer-nelöbet ved Roskilde är det mest
bekanta. Från en ort stråla banslingor ut
i olika riktningar. Dessa slingor köras
i olika ordning av de skilda deltagarna,
vilka sålunda efter varje slinga passera
den gemensamma start- och målplatsen.

Lagtävlingar och stafettlopp.

Vid många cykellopp förekommer
utom den individuella tävlingen även
en lagtävling för klubb- eller
nationslag, varvid antingen lägsta
sammanlagda poängsumman eller kortaste
sammanlagda tiden för de tre eller fyra
bästa i laget är avgörande.

På kontinenten förekomma även ofta
särskilda laglopp, vid vilka varje lag
startar för sig med jämna mellanrum,
och tiden tages, då tredje man av
lagets fyra medlemmar passerar
mållinjen. En annan form av lagtävling är
stafettlopp, av vilka Mälarstafetten är
den i Sverige mest kända.

Terrängcykling.

En med landsvägsloppen besläktad
tävlingsform är terrängcykling, som
numera så gott som uteslutande
förekommer i Frankrike, Belgien och
Luxemburg. Banorna gå på park- och
skogsstigar, där de tävlande långa
sträckor tvingas att springa med
cyklarna på axeln. Distansens längd
brukar vara omkr. 20 km. Ett försök att
introducera terrängcykling i Sverige
gjordes 1925 av Enskedekamraterna,
men vår skogsterräng visade sig mindre
lämplig för denna idrott, varför loppet
efter ett par år nedlades.

Tävlingsregler.

De av Svenska Cykelförbundet fastställda
tävlingsreglerna för landsvägslopp avvika på
enskilda punkter från de internationella
reglerna.

För deltagande i av förbundet godkänd
tävling (med undantag av propagandalopp)
erfordras av förbundet utfärdad licens i
enlighet med internationella bestämmelser.

Starten.

Startplatsen skall vara förlagd på slät
mark. Beroende på vägsträckans längd och
de tävlandes antal utgöra tidsintervallerna
mellan de tävlande vid tempolopp 1 eller
flera minuter (enligt internationella
reglerna minst 2 min.). Mellan varje tävlingsklass
skall göras ett uppehåll på minst 10
minuter. Startar anmäld cyklist icke, får
närmast påföljande cyklist likväl ej starta
förrän på förut bestämd tid.

Loppet.

Tävlingsbanan skall, där så behövs, vara
markerad och kontrollstationerna tydligt
angivna.

Ingen hänsyn (tidsavdrag e. d.) tages till
olycka med cykeln under loppet. I
allmänhet tillåtes cykelbyte under tävlingens
gång endast då cykeln gått sönder, så att
den ej kan repareras av den tävlande.

Vid ringpunktering får färdigmonterat hjul
icke mottagas. Tävlingsledningen äger dock
medgiva undantag härifrån, och vid inter-

440 452

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free