- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
445-446

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cykelsport - Landsvägstävlingar, av redaktör Lennart Herlin - Taktik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CYKELSPORT

Svårare är att ånge en norm för hur
en cyklist skall åka ett linjelopp, där
ju situationerna oavbrutet växla. Dock
gäller som regel att liksom i
tempoloppen hushålla med
krafterna och att
»dra» med
förstånd. Viktigt för
cyklisten är att
inta en lämplig
position icke alltför
långt tillbaka i
fältet men så, att han
har god överblick
över
konkurrenterna (6. eller 7. plats
är bättre än 2.), och
att söka vindskydd
(se bild 15). Han
måste noga
iakttaga medtävlarna
för att sätta in
rycken i de
psykologiska ögonblicken,
då de ha största chanserna att lyckas,
och att sedan fullfölja dem.

Vid själva spurten är placeringen
viktigare än någonsin under loppet. Den
som leder har små utsikter till
placering. Tredje eller fjärde platsen brukar
vara gynnsammast. Emellertid måste
cyklisten därvid ge akt på att han inte
blir instängd på vänster kant (i Sverige;
i utlandet på höger kant).

En allmän regel är, att spurten ej får
dras upp för tidigt, då en cyklist sällan
är stark nog att en längre sträcka bryta
vinden för de andra.

För allt detta ges emellertid intet
schema. Endast träning och flitigt
tävlande skapa den erforderliga rutinen.

För framgång i linjelopp tarvas i
allmänhet samspel två eller flera ryttare
emellan. En ensam cyklist kan i regel
ej göra sig gällande i kamp mot flera,
som köra i »bolag». Man får vid
linjelopp ofta bevittna följande: Först
kommer en eller två ryttare i vild spurt från
mitten eller slutet av fältet. Det första
utbrytningsförsöket lyckas sällan, och
efter en längre eller kortare jakt »äter

57 452

Bild 13. Hur man

tar en brant backe.
Typiskt grepp i
bromsfästena.

Bild 14. Skena, som håller foten i riktigt
läge på pedalen.

fältet upp» flyktingarna. Tempot
mattas, farten blir normal igen. Då
komma plötsligt nya ryttare ur samma lag
med en spurt och dra ifrån. Oftast
inhämtas även dessa av fältet. Eventuellt
följa ytterligare utbrytningsförsök, och
först sedan de farligaste konkurrenterna
tröttat ut sig genom att leda jakterna,
gör den eller de bästa cyklisterna i
laget sin framstöt.

Två goda ryttare i par ha chansen
att hålla undan för det förföljande
fältet, där deras märkes- eller
klubbkamrater nu liksom vid tidigare
utbrytningsförsök givetvis icke visa någon
som helst håg att hjälpa till att hålla
farten. De offra sig därmed för sina
kamrater för att kanske på nästa etapp
eller i nästa lopp själva få en chans.
För de övriga gäller det som oskriven
lag att turas om i ledningen, när det
gäller att hämta in konkurrenter, som
kommit loss från fältet.

Bild 15. Hur
landsvägscyklisterna
skydda sig mot
vinden, när denna
kommer framifrån.

Bild 16. Bästa
formation när vinden
kommer från sidan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free