- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
465-466

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cykelsport - Cyklingens och cykelsportens värde som kroppsövning, av professor Ernst Abramson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CYKELSPORT

ler och vadmusklerna, ->-Anatomi, pl.
5), men i viss mån medverka även
armarnas böj muskler, då man vid
bensträckningen liksom drager styrstången
till sig och därvid använder sig av
den uppkomna spänningen till
sträckningen.

Ursprungligen antog man, att benens
rörelser i och för sig icke fordrade
något särskilt arbete, då det
nedåtgående benets vikt skulle lyfta det på
andra pedalen vilande. Detta är
emellertid felaktigt. Det fordras nämligen
ett visst arbete, om också detta är
ganska ringa (redan vid en hastighet på
2 mil i tim. utgör det sålunda endast
en bråkdel av det för framdrivningen
erforderliga arbetet, vid högre
hastigheter än mindre).

De undersökningar, som utförts bl. a.
av de tyska fysiologerna R. Du Bois
Reymond och L. Zuntz, visa, att
kraften, som erfordras för framdrivning av
cykeln, vid låg hastighet är mycket
liten men snabbt växer med ökad
hastighet. Detta beror framför allt på
att luftmotståndet ökas med kvadraten
på hastigheten. Motvind ökar i hög grad
motståndet. Ä andra sidan underlättar
givetvis medvind ehuru ej alls i
motsvarande grad.

Man har sålunda räknat ut, att det för en
hastighet, som vid vindstilla fordrar ett
arbete på 2,4 kgm, vid en motvind av 6 m/sek.
fordras 4,2 kgm (alltså en ökning på 1,8
kgm), under det att en medvind av 6 m/sek.
endast minskar arbetet med 0,5 kgm till 1,9
kgm.

Likaså erfordras en betydligt större
kraft för framdrivningen, om vägbanan
ej är vågrät utan stiger uppåt. Redan
en lutning på omkring 3 på 100
fördubblar det för cykelns framdrivande
nödvändiga arbetet.

Jämförelse mellan energiomsättningen vid

gång och cykling.

*



En av tysken Zuntz gjord
undersökning av energiförbrukningen vid gång
och cykling har (för en person, vägande
70 kg) lämnat följande resultat.

465

hastighet arbete per arbete per
km/tim. m väg tim.

Gång 4 17,13 kgm 61650 kgm

» 6 20,06 » 120 310 »

» 8,5 33,39 » 284 795 »

Cykling 9 8,62 » 76 733 »

» 15 8,85 » 133 790 »

» 21 11,20 » 231 000 »

Av tabellen framgår tydligt, att man
vid cykling förbrukar mindre energi
per tillryggalagd vägsträcka än vid
gång. Däremot är förhållandet det
omvända för lägre hastigheter i fråga om
arbetet per tim. Vid högre hastigheter
visar sig emellertid cykling även i det
fallet vara det mera arbetsbesparande
fortskaffningssättet.

Ovanstående tabell visar, att cykling
med ett tempo av 21 km/tim. erfordrar
i det närmaste det dubbla arbetet mot
en promenad med ett tempo av 6
km/tim. För den cyklande förefaller
emellertid ansträngningen ej större.
Av orsaker, på vilka här närmare ej
kan ingås, uppträda nämligen
trötthets-symtomerna vid cykelåkning i full
utsträckning först efter slutad
ansträngning.

Härigenom blir faran för
överansträngning vid cykelåkning större än
vid andra kroppsövningar, varför
framför allt otränade personer böra
iakttaga största försiktighet.

Vid vanlig cykelåkning bör en upprätt
ställning eftersträvas.

Vid vanlig cykelåkning innebär
hållningen ingen hälsofara, under
förutsättning att styrstångs- och sadelhöjd
anpassas efter cyklistens kroppsbyggnad.

Vid vanlig cykling, t. ex. vid
turistfärder, bör ställningen vara i det
närmaste upprätt. Sadeln skall ställas så,
att såväl höft- som knäled ej äro fullt
sträckta, när fotbladet med hälen något
lägre än tårna vilar på pedalen i dess
djupaste läge. Sättes sadeln för högt,
måste cyklisten för att nå pedalerna
växelvis vrida bäckenpartiet åt båda
sidorna. Därigenom blir dels sitsen
osäker, dels tröttas de långa
ryggsträc-karna i förtid. Den starka böjningen av
ryggraden i sidled vid trampningen kan

466

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free