Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalsland, av Hilmer Hult, Åmål - Dalslands Fotbollförbund - Dam, Lauritz - Dambiltävlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DALSLANDS FOTBOLLFÖRBUND
Åmål dominerade all idrott till
början av 1930-talet, då Billingsfors
övertog hegemonien i fotboll och
Mustad-fors i skidsport.
Fotboll är landskapets mest utbredda
idrott. Billingsfors IK, IFK Åmål, IF
Viken i Åmål, Melleruds IF,
Håfre-ströms IF, Mustadfors IF och
Fengers-fors IK ha spelat i nationella serier.
Villis Karlsson i Billingsfors och
diskuskastaren T. Larsson i ödeborg äro de enda
dalslänningar, som tillhört ett svenskt
landslag i någon gren.
Intresset för fri idrott, som till
omkring 1930 huvudsakligen utövades i
Åmål, har senare starkt utbretts.
Boxning omfattades i början av
1920-talet med stort intresse, vilket
senare tynat bort. För brottning är
intresset däremot i stigande, och den
tidigare bristen på lämpliga
inomhus-lokaler har börjat avhjälpas.
Skidlöpning har gått oerhört framåt
under 1930-talet och är näst fotboll
landskapets mest populära gren.
Dalsland är också Götalands i fråga om
snötillgång bäst lottade landskap.
Backhoppning utövas särskilt i
Mustadfors och Ed, där goda backar
finnas och stora tävlingar med även
norska deltagare arrangeras. Den 1937
invigda backen i Mustadfors är
Götalands största och bästa. Backrekordet
är 50 m, satt 1939 (T. Edman, Arvika).
Bandy började spelas i Åmål 1918 och
först betydligt senare på andra
platser. Numera ha ett dussin föreningar
bandylag, men standarden är trots
närheten av Värmland ganska låg.
Orientering har under de senare
åren vunnit terräng, och stora
tävlingar arrangeras ofta. Segling,
kanotsport och motorbåtstävlingar
förekomma mest i Åmål, där livaktiga
specialklubbar finnas. Motorsporten
samlar numera betydligt mindre intresse
än travsporten, som stadigt ökar i
popularitet.
För skytte är intresset stort, speciellt
i Åmål samt gränstrakterna mot Norge.
Landskapets i fråga om idrott liv-
511
aktigaste samhällen äro, utom ->-Åmål
och -^Billingsfors, främst Bengtsfors,
Ed, Håfreström, Mellerud, Mustadfors
och Ödeborg.
Av Bengtsfors’ 7 idrottsföreningar är
Bengtsfors IF (st. 1919, 60 medl. 1939) den
största och har framför allt fotboll, bandy
och skidsport på programmet.
Bäckefors IF (st. 1919, 51 medl. 1939) har
numera specialiserat sig på fotboll och
skidsport. Eds Skidklubb (st. 1932, 89 medl. 1939)
hör till distriktets ledande skidklubbar.
Ytterligare 4 klubbar finnas i kommunen.
I Håfreström finnas specialklubbar för
fri idrott, bandy och brottning. Håfreströms
IF (st. 1921, 80 medl. 1939), tidigare god
all-roundklubb, idkar numera mest fotboll,
skid-och cykelsport.
Melleruds IF (st. 1908, 229 medl. 1939) är,
näst IFK Ämål, landskapets största klubb
och specialist på fotboll och fri idrott.
Melleruds Skidklubb (st. 1930, 43 medl. 1939)
är en av landskapets bästa klubbar i
skidsport och orientering.
Mustadfors IF (st. 1906, 175 medl. 1939) är
tills. m. IFK Amål landskapets mångsidigaste
klubb och dominerar skidsporten i
distriktet samt är framstående i fotboll, bandy, fri
idrott och orientering.
ödeborgs IF (st. 1935, 104 medl. 1939) har
huvudsakligen fri idrott, fotboll, skidsport
och bandy på programmet. Föreningen har
Dalslands ende elitman i fri idrott,
diskuskastaren T. Larsson (47,34 m 1939).
Dalslands Fotbollförbund bildades
19 maj 1935 och trädde i verksamhet
1 juli samma år, sedan Svenska
Fotbollförbundets årsmöte beslutat, att
Bohuslän-Dals Fotbollförbund skulle
uppdelas.
Dalslands Fotbollförbund, som 1939
omfattade 30 klubbar med 2 369 medlemmar,
har sitt säte i Åmål. Ordförande är sedan
stiftandet F. Ljungberg. H. H-t.
Dam, Lauritz, dansk löpare (f.
1889), idrottsinstruktör, var omkring
1915—20 Danmarks främste löpare och
segrade bl. a. på 10 000 m vid Svenska
Spelen 1916. Hans spurtförmåga var
särskilt förnämlig.
Han var dansk mästare på 1 500 m 1914—
17, på 10 000 m 1921 och i terränglöpning
1915 samt innehade flera danska rekord.
Dam anställdes 1930 som instruktör hos
Frederiksbergs IF. J-t.
Dambiltävlingen, en av S. M. K. 1926
—37 anordnad tillförlitlighets- och
orienteringstävling, från 1928 arrangerad
512
Tryckt l%0 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
