Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Damm, Viktor - Damsadel - Danckwardt, Jean - Daniels, Charles M. - Danielsen, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D AM S ADEL
Obligatorisk damsadel förekommer alltjämt
vid enstaka tävlingar. Bilden är från en
prishoppning i Italien 1931.
väen voimistelukirja seuroja varten»
(Handbok i gymnastik för arbetarföreningar, 1898),
som fick stor betydelse för gymnastikens
utbredning i Finland. Han har bl. a.
propagerat för tvåhandskasten. M. J.
Damsadel, ridt., är avsedd för
sid-sits. Den är på vänstra sidan försedd
med två horn; det övre uppbär
rytta-rinnans högra ben, det nedre stöder
mot hennes vänstra lår, varigenom
sitsen vinner i fasthet. — Detta var det
enda ridsättet för damer till slutet av
1800-talet, då även damerna började
rida grensle. I Sverige kan damsadeln
anses ha kommit helt ur bruk omkring
1910. Utomlands förekommer den
emellertid stundom fortfarande,
framför allt i England och Tyskland.
I Tyskland är damsadel alltjämt
obligatorisk vid enstaka tävlingar i prisridning och
prishoppning, och det är förvånansvärt att
se med vilken följsamhet hinder av ganska
stora dimensioner övervinnas med denna
ganska obekväma ställning. Även i
prisridning framvisas goda prestationer trots
saknaden av den högra skänkeln, vilken
er-sättes med ett långt spö.
Att grensleridningen i herrsadel är mera
praktisk än den snedvridna i damsadel är
ofrånkomligt. Å andra sidan var det
särdeles elegant att se en välvuxen, god
rytta-rinna till häst i den gamla stilen. C. C.
Danckwardt, Jean, fäktare (f. 1885
’/*), kapten, gymnastiklärare i Stock-
holm, var sekr. i Svenska
Fäktförbun-det 1929—34.
Danckwardt blev gymnastikdirektör vid
Gymnastiska Centralinstitutet 1912, var
extra lärare där 1920—34 och är sedan 35
gymnastiklärare vid Östermalms läroverk.
Han genomgick en kurs vid franska
fäktsko-lan i Joinville 1926. Han är v. ordf. i
Skolidrottsförbundets Stockholmsdistrikt och ordf.
i dess verkställande utskott sedan 1935.
Sedan 1923 har Danckwardt skrivit om
fäktning, modern femkamp och gymnastik i
Stockholms-Tidningen (signaturen J.D-t). A-ö.
Daniels, Charles M., amerikansk
simmare (f. 1887 i Buffalo), medlem av
New York Athletic Club, var omkring
1904—10 världens
snabbaste simmare.
Han började
simma vid tidiga år
men deltog ej i
tävlingar förrän 1903.
Vid OS 1904 vann
han guldmedalj på
både 220 och 440
yards fritt simsätt
samt dessutom
silvermedalj på 100
yards och
bronsmedalj på 50. Vid
OS 1906 tog han
guldmedaljen på
100 m fritt simsätt,
vilken seger han
upprepade vid OS
1908. Daniels var
därjämte god all-
roundidrottsman,
bl. a. skytt och
roddare.
Daniels innehade i fritt simsätt
världsrekord på 100 yards 1907—10 (55,4s, förbättrat
till 54,8s), på 100 m 1910—12 (lm2,8s), på 200 m
1911—16 (2m 25,4s), på 220 yards 1909—16 (2m
25,4s), på 300 m 1910 (3m 57,6s) och på 500 m
1907—10 (7m 3,4s).
Han erövrade flera amerikanska
mästerskap och blev 1905 även kanadensisk mästare
på 100 yards fritt simsätt. J-t.
Danielsen, Nils, skytteledare (f.
1889 28/n), disponent, Hällekis, är
sedan 1933 ordf. i styrelsen för
Skaraborgs Skytteförbund, sedan 37 led. av
Skytteförbundens Överstyrelse och
sedan 39 led. av Svenska Jägareförbundet.
Charles M. Daniels.
515
516
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
