Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark, av redaktör Emil Andersen och generalmajor Holten Castenschiold - De moderna idrottsgrenarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARK
Fäktningen har gamla traditioner.
Fäktsporten är den moderna idrott,
som har de äldsta traditionerna, och
redan omkr. 1600 verkade en av
Italiens mest berömda fäktmästare, Salvator
Fabris, i Danmark, där hans stora verk
om fäktkonsten trycktes. Senare
bibehöll fäktningen sin popularitet och
spelade en viktig roll i undervisningen vid
den förut nämnda riddarakademien i
Sorö. Ännu omkr. 1800 omnämner
Nachtegall fäktning som den vanligaste
formen av kroppsövning i Danmark.
Det var i Köpenhamn, som P. H.
Ling 1799—1804 i en av franska
emigranter grundad fäktsal förvärvade
sin stora färdighet i fäktning. 1882
öppnade kapten Jens Berthelsen det första
moderna fäktinstitutet i Danmark.
Under det följande årtiondet vann
sporten insteg i officerskretsar, och
dansk militär fäktsport fick genom
kommenderingar till franska fäktskolan
i Joinville dugliga instruktörer.
Sedan den franske maitre d’armes Leonce
Mahaut slagit sig ned i Köpenhamn
(1899), upphörde dessa
kommenderingar, och Salle d’Armes Mahaut har
blivit den danska fäktningens centrum.
Av framstående danska amatörfäktare må
främst nämnas Ivan Osiier, som under en
rad av år dominerat den nordiska
fäktsporten på florett och sabel och vann
silvermedalj i värjfäktning vid OS 1912, samt under
senare år Aage Leidersdorff.
Även dansk kvinnlig fäktsport har haft
flera framstående representanter, främst fru
Ellen Osiier, olympiasegrare 1924, och Grete
Olsen.
Danmark är en av damsimningens
stormakter.
Danmark erbjuder goda naturliga
förutsättningar för simsport, som också
där har gamla anor. Redan 1896 höllos
de första mästerskapen. Länge utgjorde
emellertid frånvaron av
inomhusbas-sänger ett hinder för sportens
utveckling, en brist, som dock nu är avhjälpt.
Den danska simsporten arbetar på
mycket bred front, och simning utövas ej
endast av specialföreningarna utan även
inom gymnastikförbundet och folkhög-
skolerörelsen. Sammanlagt har
simsporten 31400 aktiva utövare (1939).
Många internationella framgångar ha
vunnits, framför allt av de danska
sim-merskorna.
Redan vid OS 1920 vann sålunda Stefan i
Fryland-Clausen guldmedalj i raka hopp.
1932 tog Else Jacobsen bronsmedalj i 200 m
bröstsim och 1936 Inge Sörensen bronsmedalj
i samma gren samt Ragnhild Hveger
silvermedalj i 400 m fritt simsätt. Den senare
har även sedan 1936 satt en rad världsrekord
i fritt simsätt och innehade i sept. 1939
samtliga i fritt simsätt, så när som på 100 m.
De danska simmerskorna ha även satt
världsrekord i flera lagkappsimningar och
dominerade EM 1938, varjämte Jenny
Kam-mersgaard har vunnit världsrykte genom
sina långdistanssimningar. Den drivande
kraften i dansk simsport är den
utomordentliga instruktrisen Ingeborg Paul
Petersen, dotter till den kände
gymnastikpedagogen.
Den enda manliga olympiamedalj
Danmark vunnit är Ludvig Dams silvermedalj
i ryggsim vid OS 1908.
Nordens ledande roddamation.
Roddsporten är jämte cricket
den moderna sport, som har de äldsta
traditionerna i Danmark. De första
klubbarna, Kvik och nuv. Köbenhavns
Roklub, stiftades 1866. På 1880-talet
utvecklades sporten snabbt, och
ut-riggade båtar anskaffades från
England, liksom även tränare. De största
tävlingarna äro Den internationale
Köbenhavns Regatta och Soröregattan,
vilka jämte de 1903 instiftade danska
mästerskapen beteckna roddsäsongens
höjdpunkter. Efter världskriget fick
sporten ett uppsving genom de av
danska roddförbundet sedan 1920
anordnade instruktionskurserna i
landsorten, vilka numera förlagts till Ollerup.
Vid OS 1912 vann Danmark
guldmedaljen i inriggade fyror.
Dansk roddsport har också haft flera
internationella framgångar, såväl vid Nordiska
som vid Europamästerskapen, vid vilka
senare Sorö Roklub vann utriggade fyran i
Liége 1930 (med styrman) och i Budapest 1933
(utan styrman).
Kanotsporten daterar sig från
1917, då den första föreningen bildades
och ett livligt kanotbyggande började,
109 542
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
