- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
563-564

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Davis Cup, av kapten Kurt Zetterberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAVIS CUP

Australien vinner åter cupen 1939 efter 20 år.

I interzonfinalen 1939 vann Australien över
Jugoslavien med 4—1, varvid den australiske
mästaren Bromwich blev slagen av
jugoslaven Puncec. I finalen mot U. S. A. var
Australien allmänt tippad segrare, då det
amerikanska laget ansågs vara det svagaste
detta land någonsin uppställt i en Davis
Cup-tävling. U. S. A. och Australien vunno
emellertid vardera två singelmatcher, medan
dub-beln avgjordes först i femte set till
Australiens fördel.

Nordens insats.

Danska framgångar.

Av de nordiska länderna var Danmark det
land, som först deltog i tävlingen om Davis
Cup, vilket skedde 1921. Danmark nådde
detta år efter walk over i två omgångar
semifinalen och fick möta Australasien i
Cleveland, U. S. A., där danskarna förlorade
med 0—5.

1924 och 31 slog sig Danmark fram till
semifinalen i den europeiska zonen, och 1927 blev
det slaget av Frankrike i finalen i
samma zon. De danska framgångarna böra först
och främst tillskrivas spelarna Aksel
Petersen, E. Ulrich, E. Worm och P. Henriksen.

Norge och Finland gjorde sitt inträde i
tävlingen 1928 men ha blivit utslagna i de
förberedande omgångarna.

Sverige nådde 1926 Europasemifinalen.

Sveriges deltagande i tävlingen, som
började 1925, har hittills med ett par undantag
varit olyckligt. Se vidstående tabell.

Sveriges bästa insatser i tävlingen
tillhöra åren 1925—26 (då vårt land
huvudsakligen representerades av de i utlandet
bosatta S. Malmström, M. Wallenberg och
C. E. von Braun, vilka haft samma
träningsmöjligheter som sina konkurrenter) samt
1939.

1925 vann Sverige med 3—2 i Bern över
de genom deltagande i Rivieraturneringen
vältränade schweizarna C. F. Aeschliman och
C. Martin genom Malmström och Wallenberg
men förlorade med 0—5 mot Holland i
Noord-wijk, där Wallenberg och von Braun ej funno
sig till rätta.

1926 var Sveriges enda »stora» år. Efter
att ha stått fria i första omgången mötte
Wallenberg och Malmström Schweiz i
Malmö och vunno med 3—2 efter
medelmåttigt spel, därmed kvalificerande sig för
tredje omgången, där Malmström och I.
Garell sensationellt i Kensington, England,
slogo ut det starka sydafrikanska laget med
4—1, varvid Malmström besegrade P. Spence
med 8—6, 6—3, 6—1.

Sverige var därmed uppe i
Europasemifinalen och mötte Frankrike i Stockholm

5G3

på tennisbanorna vid Östermalms idrottsplats
(nuv. Tennisstadion), där en större läktare
uppförts.

Sverige förlorade med 0—5 efter delvis
imponerande motstånd. Wallenberg, som
ej var i yppersta form, blev slagen av Cochet
med 6—3, 6—3, 6—3 och av Borotra med
6—8, 6—4, 6—2, 6—1, och dubbeln förlorades
av de två svenskarna mot Borotra och
Brugnon med 4—6, 1—6, 1—6.

Höjdpunkten bildade Malmströms
singelmatcher. Svensken var »i sitt livs form»
och pressade sina världsberömda
motståndare. Cochet vann med 6—3, 5—7, 6—4, 4—6,
6—3, medan Borotra segrade med 3—6, 2—6.
8—6, 6—3, 6—3. I sistnämnda match ledde
Malmström med 2 sets mot 0, 5—1 och 30
—30 samt var alltså i bästa fall blott två
bollar från segern, då bladet vände sig.

Efter 1926 har Sverige — trots gott spel
av K. Schröder vid ett par tillfällen under
åren efter 1935 — ej vunnit mer än fyra
segrar sammanlagt till 1939, då vi efter
seger över Danmark mötte Tyskland i
Berlin, där Schröder och Rohlsson förlorade med
2—3. Svenskarna vunno här dubbeln över
det starka paret Henkel—Metaxa, finalister i
Wimbledon 1938, och Schröder hade flera
matchbollar på den tyske mästaren Henkel.

Sverige i Davis Cup.

1925: Sverige—Schweiz 3—2 (Bern)

Holland—Sverige 5—0 (Noordwijk)
1926: Sverige—Schweiz 3—2 (Malmö)
Sverige—Sydafrika 4—1 (London)
Frankrike—Sverige 5—0 (Stockholm)
1927: England—Sverige 4—1 (Birmingham)
1928: Tjeckoslovakien—Sv. 5—0 (Stockholm)
1929: SydafriKa—Sverige 5—0 (Saltsjöbaden)
1930: Jugoslavien—Sverige 5—0 (Belgrad)
1931—33: Sverige deltog ej
1934: Belgien—Sverige1 3—2 (Djursholm)
1935: Sverige—Irland2 3—2 (Stockholm)
Holland—Sverige2 3—2 (Stockholm)
1936: Irland—Sverige 4—1 (Dublin)
1937: Sverige—Grekland 3—2 (Stockholm)

Belgien—Sverige 3—2 (Bryssel)
1938: Sverige—Schweiz 4—1 (Stockholm)

Jugoslavien—Sverige 4—1 (Zagreb)
1939: Sverige—Danmark 4—1 (Stockholm)
Tyskland—Sverige 3—2 (Berlin)

1 Kvalificeringsmatch för första omgången
spelad redan sommaren 1933. 2
Kvalificeringsmatch för första omgången spelad redan
sommaren 1934 (se pl. 2).

Litt.: Wallis Myers Ayres’ Lawn Tennis
Almanack (årl. 1908—38, London); »The
Story of the Davis Cup» (London 1913); S.
Wallis Merrihew, »The Quest of the Davis
Cup» (New York 1928); K. Zetterberg,
»Historien om Davis Cup» (i
Centralföreningens årsskrift 1932).

564

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free