- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
607-608

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diet, av professor Erik Widmark och professor Martin P:n Nilsson - Hur vår föda i allmänhet bör vara sammansatt - De näringsämnen, som ge vår kropp energi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DIET

av dess vävnader och organ. I denna
senare post inräknas även sådana
ämnen, vilka reglera kroppens funktioner.

De näringsämnen, som ge
vår kropp energi.

Organismen fordrar energi, dels för
värmebildningen och för att hålla
organen i funktion, dels för
muskelarbetet. Energiomsättningen uttryckes i
kalorier1. Vid fullständig vila (jämförlig
med bensinförbrukningen hos en bil vid
tomgång) erfordras något mindre än 1
kalori per kg kroppsvikt och timme för
män, något mindre för kvinnor. Det
ytterligare tillskottet av kalorier, som
kosten måste innehålla, beror av
graden av muskelarbete, större, ju större
muskelprestationen är (jämförligt med
bensinåtgången hos en bil med last).

Man har sålunda funnit, att en människa
vid sängläge förbrukar endast ungefär 30—
35 kalorier per kg kroppsvikt och dygn. Vid
tungt kroppsarbete fordras däremot en
näringstillförsel, som motsvarar omkr. 60
kalorier per kg kroppsvikt.

Huvudparten av de energigivande
näringsämnena äro fettämnen,
kolhydrater och äggviteämnen.
Av dessa ger fett 9,3 kalorier,
kolhydrater och äggviteämnen 4,1 kalorier per g.
1 g fett ger sålunda mer än dubbelt
så mycket energi som t. ex. 1 g socker.

Fetterna förekomma såväl i
födoämnen från växtriket (vegetabiliska)
som i födoämnen från djurriket
(animaliska).

Fettrika födoämnen äro: från
växtriket margarin, oljor, nötter, mandel;
från diurriket smör, grädde, ost, ister
(talg), tläsk (späck), fett kött och fet
fisk.

Kolhydraterna äro nästan alla
av vegetabiliskt ursprung.

Kolhydratrika födoämnen äro: bröd,
mjöl, gryn, ärter, bönor, potatis, socker,
sirap, honung m. fi.

Äggviteämnena lämna visser-

1 Definitionen på en kalori är: den
värme-(energi-)mängd, som åtgår för att höja
temperaturen hos en liter vatten en grad Celsius.

607 Tryckt

ligen även energi, men deras viktigaste
uppgift är att lämna material till
förnyelse av celler, till sekret från
körtlar, till blod o. s. v.

Äggviterika födoämnen äro: från
växtriket ärter, bönor, mandel, nötter,
mjöl och gryn; från djurriket kött, fisk,
ägg, mjölk och ost.

Alla tre nu nämnda
huvudenergi-ämnen måste förekomma i kosten.
Uteslutes någotdera av dem, inträda för
hälsan menliga följder. Dock kan fett
lättast undvaras.

Svårare är emellertid att besvara
frågan, i vilken inbördes proportion
dessa ämnen böra ingå i kosten. Utan
tvivel kunna mycket stora variationer
förekomma utan men för hälsan, blott
ej något av ämnena finnes under en
viss minimimängd. Det måste också
påpekas, att proportionerna lämpligen
böra varieras alltefter det krav på
muskelarbete (olika yrken), som ställes på
kroppen.

Såsom normaltal för en kost av c:a
3 000 kalorier per dygn (tämligen lätt
arbete) har man nämnt: 56 g fett, 118 g
äggvita och 500 g kolhydrater (Voits
normalkost). Dessa tal ha visat sig ha
god praktisk tillämpning.

Hur stor äggvitemängd behövs?

Av särskild vikt är att lära känna
den lämpligaste kvantiteten
äggviteämnen i födan, då ju dessa ämnen ej
enbart ge energi utan även utgöra
byggnadsmaterial för kroppen. Man
har även hållit före, att en stor
äggvitemängd (rikligt med kött i födan)
skulle bidraga till åderförkalkning,
gikt och njursjukdomar m. m. För
detta senare sakna vi emellertid
alltjämt bindande bevis.

Däremot är det lätt att fastställa,
hurusom en alltför liten äggvitemängd
medför hälsovådliga följder. För en
vuxen person av 70 kg vikt är den
minsta nödvändiga mängden
(»äggviteminimum») c:a 45 g per dag. Under
tillfällen, då kroppens äggvitebehov

12/io 39 608

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free