- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
611-612

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diet, av professor Erik Widmark och professor Martin P:n Nilsson - Hur vår föda i allmänhet bör vara sammansatt - Kroppens byggnadsmaterial, de s. k. specialämnena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DIET

andra huvudsakligen genom det sätt, på
vilket de äro uppbyggda.

Man kan likna en äggvitemolekyl vid en
mosaik, sammansatt av ett mycket stort antal
stenar. Av dylika byggnadsstenar, de s. k.
aminosyrorna, känna vi c:a 25 olika. När
äggvitan smältes i tarmkanalen, sönderfaller
mosaiken i sina enheter, d. v. s.
aminosyrorna frigöras från varandra. De upptagas
sannolikt såsom sådana i blodet för att
sedermera ånyo av kroppen sammanfogas till nya,
kroppsegna äggvitemolekyler, till kroppens
egen mosaik. Härvidlag har man funnit, att
vår organism i stor utsträckning vid behov
kan omvandla en aminosyra i en annan, om
denna senare ej förekommer i tillräcklig
mängd i födoäggvitan.

Beträffande vissa aminosyror gäller
emellertid ej denna regel. Så är det t. ex.
tydligt, att om ett födoäggviteämne saknar
svavelhaltiga aminosyror, kan kroppen ej
omvandla icke svavelhaltiga aminosyror i
svavelhaltiga, om den har behov därav. Man
talar därför om biologiskt fullvärdiga och
icke fullvärdiga äggviteämnen. Till de förra
höra framför allt köttets äggviteämnen, till
de senare flera växtäggvitor, t. ex.
majskornets. I allm. är vår kost dock så omväxlande,
Htt ett födoämne, som innehåller ofullvärdig
iggvita, i tillräcklig grad kompletteras av
andra födoämnens äggvitor.

Mineralämnen.

De flesta grundämnen, t. ex. natrium,
kalium, klor och fosfor, förekomma i
tillräckliga mängder i födoämnena, så
att någon brist i allmänhet icke
behöver befaras.

Däremot bör en viss uppmärksamhet
fästas vid tillgången på kalcium och
järn, emedan dessa grundämnen
förekomma relativt sparsamt i vår
nuvarande kost. Kalcium och fosfor
utgöra huvudmineralämnena i
benstommen och tänderna. Under uppväxtåren
är därför behovet av dessa ämnen stort.
Vi erhålla dem framför allt genom
mjölk och ost men även genom
bladgrönsaker.

Järn är ett nödvändigt grundämne
för bildningen av de röda
blodkropparna, emedan järn ingår såsom
beståndsdel i det röda blodfärgämnet.
Järnrika födoämnen äro lever, ägg,
bruna bönor, en del frukter och
grönsaker samt grovt bröd. Däremot är
mjölk mycket järnfattig.

Under världskriget framhölls
intagandet av fosfat såsom ett medel
att momentant höja musklernas
prestationsförmåga. Den senare erfarenheten
har emellertid ej bekräftat detta.

Vid riklig svettning kan brist på koksalt
uppstå.

Vid långvariga sportprestationer kan
en tillfällig brist på koksalt
möjligen tänkas uppkomma genom en riklig
svettavsöndring. Svetten är nämligen
rik på koksalt. Man har — förutom
från personer, som drivit
råkostdyr-kan till en absurditet — erfarenhet av
koksaltbristens följder genom riklig
svettning från gruvarbetare i England.
Den rikliga svettavsöndringen i
gruvgångarnas höga temperatur driver
arbetaren till att dricka mycket vatten.
På så sätt bortspolas genom svetten
koksaltet. Följden härav blir
matthetstillstånd och obehag. Sedan man
tillsatt dricksvattnet med koksalt, ha
sjukdomsfenomenen helt och hållet
försvunnit, emedan sådant dricksvatten
uppväger koksaltförlusten genom svetten.

Vitaminerna.

Vitaminer äro näringsämnen, vilka
endast behöva förekomma i små
mängder i kosten, men trots detta äro de
livsviktiga bibeståndsdelar. De
möjliggöra kroppens tillväxt och utveckling
samt reglera på många områden
ämnesomsättningsprocesserna. En del äro
till sin kemiska sammansättning kända.
Av praktiska skäl har man dock ännu
bibehållit bruket att beteckna dem med
bokstäver i stället för de invecklade
kemiska namnen.

A-vitaminet har även kallats
för det antiinfektiösa vitaminet, emedan
det minskar mottagligheten för vissa
infektioner (t. ex. förkylningar). Det
är nämligen nödvändigt för att
kroppens slemhinnor skola bibehållas i
normalt skick. Skadas slemhinnorna, ökas
risken för bakteriernas inträngande.
A-vitamin finnes särskilt rikligt i
fiskleveroljor, natursmör (margarin inne-

615

612

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/2/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free