- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
615-616

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diet, av professor Erik Widmark och professor Martin P:n Nilsson - Diet för idrottsmän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DIET

vardagslivets yrke och tillräckligt med
specialämnen för vidmakthållandet av
den normala ämnesomsättningen.
Härvidlag kan knappast mer än en regel
uppställas, men regeln är gyllene:
möjligast största omväxling i kostens
sammansättning. Kaloribehovet ordnar sig
av sig självt, förutsatt att de
ekonomiska resurserna tillåta det, vilket, som
väl är, nästan utan undantag är fallet
i vårt land. Följderna av brist på ett
specialämne, salt, äggvitebeståndsdelar
eller vitaminer, göra sig gällande först
efter veckors eller månaders olämplig
kost. Vad som brister den ena dagen,
utfylles den andra, blott kosten är
omväxlande. Mjölk, kött, frukter och
grönsaker äro de fyra
grundfödoämnena, vilka skydda oss från varje slag
av specialämnesbrist. Tillvarataga vi
dessutom solljuset vid varje möjligt
tillfälle, äro alla former av
specialämnes-hunger bragta ur världen.

Kolhydraternas betydelse vid
sportprestationer.

Vid idrottsprestationer, korta eller
långvariga, bör emellertid en viss
uppmärksamhet fästas vid kosten. Det är
nämligen ej likgiltigt, på vad sätt
musklerna tillföras sin energi. Det har i det
föregående framhållits, hurusom såväl
äggvita och fett som kolhydrat kunna
tjäna som energikälla. Kolhydraterna
äro emellertid musklernas främsta och
viktigaste bränslematerial. Därför bör
alldeles särskild vikt fästas vid
kroppens tillgång på dessa ämnen vid
sportutövning.

Kolhydraterna lagras lättast av kroppen.

För att förstå betydelsen av
kolhydraternas roll vid muskelarbetet är det av vikt, att
man erinrar om några huvuddrag av dessa
ämnens öden i organismen. Kolhydrater äro
rikligast företrädda i bröd, mjöl- och
grynrätter, i ärter, bönor, potatis, söta frukter,
socker, sirap och honung.

Vid matsmältningen och därmed i
sammanhang stående processer omvandlas
största delen av kolhydraterna i druvsocker.
Druvsockret (glykos) kommer efter en
kolhydratrik måltid att upptagas av blodet. Är

tilloppet av socker större än kroppens
tillfälliga behov, avlagras en del av detta för
framtida behov dels i musklerna men framför
allt i levern. Leverns glykogen är så att
säga en checkräkning för kroppens gångbara
valuta, där insättningar och uttagningar
göras dagligen i mån av tillgång och behov.
Glykogen kan betraktas såsom en
kondensation av ett stort antal druvsockermolekyler,
beredd att på kroppens rekvisition
ögonblickligen ställa sig till disposition.

I motsats härtill äro fettdepåerna mindre
lättdisponibla: en kapitalräkning, som fordrar
en viss uppsägningstid. Kostens äggvita kan
närmast liknas vid tillfälliga handpenningar,
som gå ur hand i hand utan att sättas in.
Kroppens disponibla medel för muskelarbete
äro i första hand beroende av
kolhydrat-(glykogen-)förrådet, därnäst av fettdepåerna
och äggvitan.

Vid lättare arbete och
sportprestationer, för vilka kroppen är tränad,
föreligger en ganska jämn proportion
mellan kolhydrat- och
fettförbrukning-en, jämförlig med den vid vila. Men
vid kraftigare arbete stiger
kolhydratbehovet. Energien från kolhydraterna
köpes billigare, syrgasbehovet vid
förbränningen blir ung. 15 % mindre än
vid förbrukningen av fett, och därmed
bli också andningsbesvären mindre.

Detta visar tydligt kolhydraternas
stora betydelse för idrottsprestationerna.

Kolhydrattillförseln träder i
förgrunden vid varje försök att föreskriva en
diet för idrottsmän. Man måste
emellertid väl särskilja kolhydratbehovet
vid olika sportprestationer.

Kortvariga sportprestationer.

För akuta prestationer (idrott, som
fordrar stor kraftutveckling under kort
tid, från några sekunder till ett par
minuter) fordras knappast andra
för-hållningsregler än de, som framhållits
i fråga om en sund, allsidig kost.
Kroppens kolhydratförråd och därmed
musklernas energikälla hinna ej uttömmas
under den korta prestationen. Dock
torde givetvis konsumtion av kolhydrat
(t. ex. sockervatten) vara att föredraga
framför en skrymmande måltid med
åtföljande tunghetskänsla från
matsmältningsorganen.

615

616

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free