- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
617-618

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diet, av professor Erik Widmark och professor Martin P:n Nilsson - Diet för idrottsmän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

D/ET

Långvariga sportprestationer.

På ett helt annat sätt förhåller sig
kolhydratbehovet vid långvariga
sportprestationer (maratonlopp, skidlöpning
50 km etc.).

Härvid ställas alldeles särskilda krav
på musklernas energibehov. Det har
tydligt visat sig, att förbrukning av fett
(fettrik men kolhydratfattig kost före
tävlingen) vid dessa långvariga
prestationer i hög grad minskar
uthålligheten. Muskelverksamheten bör således
ske på kolhydraternas bekostnad.
Finnas ej tillräckligt med kolhydratdepåer
i kroppen (i form av glykogen i levern),
måste den tillgripa fettet såsom bränsle
med åtföljande trötthetsfenomen i form
av slöhet och bristande
prestationsförmåga i allmänhet. Man finner, att
blodets halt av druvsocker sjunker
betydligt, vilket fenomen synes medföra en
betydande nedsättning av framför allt
nervernas funktion.

I bl. a. Danmark har man gjort
laboratorieförsök över vilken kost, som är
lämpligast att äta före en tävling.
Försökspersonen fiek först äta en viss måltid och därefter
cykla på en på laboratoriet uppbyggd cykel,
som var så konstruerad, att man kunde mäta
den förbrukade energien. Härvid visade det
sig, att han efter en kolhydratkost kunde
cykla 242 minuter, innan han blev uttröttad,
men efter en fettkost endast 81 minuter.

För långvariga sportprestationer
fordras således framför allt, att kroppen
disponerar över det tillräckliga
kolhydratförrådet. Häri ligger kanske den
viktigaste regeln för ernåendet av en
förstklassig prestation. De långvariga
idrottsprestationerna fordra nämligen
klart och tydligt en förberedelse, som
kort kan uttryckas så, att leverns
gly-kogenförråd måste fyllas före tävlingen.
Detta går ej att göra omedelbart, utan
fyllningen av depåerna tar en till två
dagar. Regeln blir alltså, att den, som
skall utföra en sportprestation av
ifrågavarande slag, de närmaste dagarna
förut bör intaga rikligt med kolhydrat
i form av bröd, potatis eller mjölrätter
och socker.

Under prestationens lopp (matkon-

trollerna) äro framför allt lättsmältbara
kolhydrater av vikt. Härvid torde vårt
vanliga rörsocker spela samma roll som
olika uppreklamerade preparat,
innehållande druvsocker. Äggvitan, fettet,
vitaminerna och salterna är det tids nog
att förfriska sig med efter tävlingens
slut.

Vid riklig svettning ökas kroppens behov
av koksalt.

Några ord om svettningens betydelse
vid de långvariga sportprestationerna
torde vara på sin plats. Det har förut
framhållits, att en ymnig
svettavsönd-ring under vissa omständigheter kan
framkalla svaghetstillstånd på grund
av koksaltbrist. Svettningen är av
största betydelse, därför att den bidrager
att nedsätta en förhöjd
kroppstemperatur. Den höjda kroppstemperaturen
är ett hämmande moment i de
långvariga sportprestationerna. Från denna
synpunkt är det att föredraga, att
huden i största möjliga utsträckning till—
låtes att utöva sin naturliga funktion,
d. v. s. att densamma i möjligaste grad
blottas. Att bära en alltför
värmebevarande klädsel är således ett fel.

Samtidigt med den fria svettningen
ökas emellertid kroppens
koksaltförluster. Detta torde emellertid kunna
kompenseras därigenom, att de intagna
dryckerna innehålla tillräckligt med
koksalt. Detta gör t. ex. mjölk.
Föredrages emellertid mineralvatten, torde
det vara lämpligt, att detsamma
tillsättes med t. ex. 6 g koksalt per 1 (2 g
per vanlig flaska).

I synnerhet under de första 10—15
minuterna vid starkt muskelarbete
hopas i blodet betydande kvantiteter
mjölksyra, framför allt hos otränade.
Mjölksyran kan betraktas såsom en
mellanprodukt vid kolhydraternas
omvandling under muskelarbete. Den
utdriver kolsyran ur blodet med
åtföljande arbetsbesvär. Blodet blir surare.
För att detta skall motverkas, är det
möjligt, att förtärandet av alkaliskt
mineralvatten är fördelaktigt. Vi sakna

617

618

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free