- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
639-640

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diskuskastning - Modern diskuskastning - Teknik - »Specialstilar», av idrottsinstruktör Gösta Holmer - Träning, av idrottsinstruktör Gösta Holmer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DISKUSKASTNING Pl. 2.

Bild 14. Diskusen har just lämnat handen, högra axeln är vänd framåt och uppåt. Lägg
märke till kastarens (tysken W. Schröders) vackra muskelspel, som visar hur högra
armens inåtförare och böj are arbeta. — Bild 15. Sedan diskusen lämnat handen, får
vridningen icke avstanna. Högra armen fortsätter rörelsen, så att handen svänger ned mot
vänstra axeln (Sievert, Tyskland). — Bild 16. J. Anderson, U. S. A., segrare vid OS 1932, i en
typisk pose efter kastet. Av den häftiga farten i svängen snurra amerikanska kastare nästan

runt efter avkastet.

store representanten för denna stil,
som man kan kalla den »amerikanska»,
var John Anderson,
guldmedaljör vid OS 32. Vänster ben sträckes
snabbare än höger, varpå kastaren
drar tillbaka vänster ben. Denna
rörelse framtvingar en blixtsnabb rörelse
framåt med höger sida för att
återställa balansen. Just i det ögonblick
vänster fot dras tillbaka, kastas höger
sida fram, och hela kroppstyngden
skjuter på redskapet. Stilen är
synnerligen svår, och de flesta, som sökt
kopiera Anderson, ha fått utkastet
mitt i ett hopp.

Bäst av alla har tysken Schröder
lyckats »fixera» arm och skuldra, som
bilda en linje i utkastet. Hans
synnerligen svåra stil — därav hans stora
ojämnhet, särskilt de första åren — har
givit honom största möjlighet att få
dis-kusen så långt som möjligt ifrån
svängningscentrum. G. H-r.

TRÄNING.

Träningen för diskuskastning är
densamma som för alla kast: den skall gå
ut på att upparbeta och vidmakthålla

konditionen, att öka snabbheten och
styrkan, vilket likväl ej får ske på
bekostnad av smidigheten.

Under den tävlingsfria delen av året
sköter kastaren sin träning med
framför allt gymnastik och raska
träningspromenader. För dem, som behöva öka
sin styrka, bör även ingå lättare
träning i tyngdlyftning, utan att detta får
alstra stelhet i musklerna. (Man bör ej
lyfta mer än 1/3 av sin egen vikt.)
Vintersport är bra, knappast dock
tävlingsskidlöpning, som lätt åstadkommer
långsamma rörelser.

När specialträningen börjar, är det av
vikt att samtidigt träna upp
snabbheten, vilket går bra genom kortare
sprin-terlopp. Starter, höjdhopp etc. äro
också av stort värde. Goda resultat i
kast bero mycket på snabbheten i
benrörelserna. En kastare måste vara noga
med att ej bli stel eller klumpig.

Specialträningen i själva kastet bör
alltid ske i ring, så att man lär sig
»ringsäkerhet» och att undvika övertramp.
Av vikt är, att stilen redan från början
blir den rätta, då fel, som en gång
blivit innötta, äro mycket svåra att få bort.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/2/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free