- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
643-644

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diskuskastning - Modern diskuskastning - Träningsgymnastik, av kapten Klas Särner - Tävlingsregler, av redaktör Sven Lindhagen - Diskuskastning som kroppsövning, av leg. läkaren Theodor Julén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DI SKU SKASTN1N G

Svikthopp med bensvängning
till sida. Takten skall vara långsam och
det stödjande benets knäböjning tämligen
djup. — Stärker benens sträckmuskler. K. S-r.

TÄVLINGSREGLER.

Diskuskastning sker från en cirkel (»ring»)
med 250 cm diameter. Ringen skall vara av
vitmålat bandjärn, 5 cm bred och nedfälld
till den omgivande markens nivå. Inuti ringen
skall marken, som ej får vara gräsbevuxen,
ligga 2 cm under cirkelns övre yta.

Kasten skola för att godkännas falla
innanför en på marken uppritad 90 graders
cirkelsektor, vars spets ligger i kastringens
mittpunkt. Kast, som hamnar utanför sektorn, är
ogiltigt och får ej göras om.

Varje tävlande får göra tre kast, de sex
bästa ytterligare tre (utom i mångkamp). I
tävlingen gäller sedan bästa resultatet av
dessa sex (resp. tre) kast. Resultat, uppnådda

1 eventuella kvalificerings- eller
utgallrings-tävlingar, räknas ej med i den slutliga
tävlingen.

Kastaren får beröra ringens innersida men
ej dess överkant. Gör han det eller berör han
marken utanför cirkeln, räknas kastet som
ogiltigt. Tappar han diskusen inom eller
utanför ringen, räknas detta som kast. Efter
fullbordat kast skall den tävlande med full
balans lämna ringen från dess bakre halva,
som utanför ringen skall vara markerad med
kritstreck.

Kastet mätes från det märke av nedslaget,
som är närmast ringen, till dennas inre kant.

Diskusen skall vara av trä, omgiven av en
cirkelformig metallring, som skall vara slät
och väl fastgjord vid träskivan. Diskusens
diameter skall vara minst 219 mm. I
träskivans centrum placeras på vardera sidan en
rund mässingsplatta med 51—57 mm diameter
och infälld i nivå med träskivan. Tjockleken
vid diskusens medelpunkt samt intill ett
avstånd av 25 mm därifrån skall vara minst 44
mm. Tjockleken på metallringen intill ett
avstånd av 6 mm från ytterkanten skall vara
minst 13 mm. Diskusens vikt skall vara minst

2 kg.

Vid ungdomstävlingar användes vanligen
s. k. juniordiskus, som skall väga minst 1,5
kg och vars diameter skall vara minst
180 mm.

Vid tävlingar för kvinnor skall diskusen
väga minst 1 kg, diametern vara minst 18
cm, tjockleken vid medelpunkten minst 37
mm, mässingsplattan i mitten 50—57 mm i
diameter och metallringens tjocklek 6 mm
från kanten minst 12 mm.

Tävlande ha ej rätt att använda egna
redskap. (Till 1936 var detta tillåtet i de flesta
länder.) S. L.

DISKUSKASTNING SOM
KROPPSÖVNING.

Under antiken ordinerade läkarna
diskuskastning som botemedel mot för
mycket blod och mot svindel (enl. vad
bl. a. skriftställaren Hieronymus
Mercu-rialis, som levde 1530—1606 e. Kr.,
berättar). Diskuskastningen har därjämte
sedan gammalt ansetts vara och är
säkerligen också det kast, som mest
harmoniskt utvecklar kroppens muskulatur.

Vid diskuskastning samverka så gott
som alla kroppens muskler intimt i en
rytmisk följd av rörelser. De muskler,
som speciellt tagas i anspråk, äro
knänas sträckare (på lårets framsida) och
vristernas sträckare (på underbenets
baksida) och vid ett högerhandskast
särskilt den yttre sneda bukmuskeln på
höger sida och den inre sneda
bukmuskeln på vänster sida (»bålens
vänstervridare», ligger i ett »andra»
skikt under den yttre sneda). Vid
av-kastet tillkomma högra höftsidans
framåtvridare (d. v. s. vänstra benets
utåtvridare) samt i sista momentet den
högra stora bröstmuskeln och högra
armens böj are. Se Anatomi, pl. 4, 5,
6 och 7.

Då rörelsen sker i ett successivt
stegrat tempo och med stor hastighet (lätt
redskap), fordras en synnerligen god
koordination (d. v. s. sammanbindning) av
de olika rörelsefaserna, för att ansatsen
skal’, bli flytande och ej knyckig.
Diskuskastningen ställer därför stora
fordringar ej blott på muskelstyrkan som
sådan utan även och kanske framför
allt på snabbheten i innervationen
(d. v. s. nervernas inverkan) och
förmågan av muskelkoordination. På grund
av det utbredda muskelarbetet torde
ingen fara för ensidighet föreligga i att
endast bästahandskast övas.

Diskuskastning är en idrottsgren, som
även väl lämpar sig för växande
ungdom. Då härvid lättare redskap
användas och böjningen av ryggkotpelaren
aldrig blir maximal, blir påfrestningen
på det ännu ej utvuxna skelettet ringa.

643

644

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free