- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
671-672

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Distansmarscher - Distansminut, nautisk mil - Distanspåle - Distansritt - Distansritternas betydelse, av översten friherre Claes Cederström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DISTANSMINUT

(->-Gång), dels som militär idrott i form
av ->marschtävlingar med och utan
packning.

Distansminut eller nautisk mil,
ofta endast minut (eng. mile, ty.
See-meile, fr. mille marin), längdmått till
sjöss = 1852 m. Tiondelen av en
distansminut kallas kabellängd
(185 m).

En jordmeridiankvadrant, som upptar en
vinkel av 90°, vardera delad i 60’,
innehåller 10 000 000 m. Vinkeln av V vid jordens
medelpunkt upptar alltså en längd på jor-

, . 10 000 000 , oc1
dens yta av - = 1851,85 m.

90 • 60 w.

Distanspåle, hästsportt., förekom förr
vid hästkapplöpningar och var
placerad omkr. 200 m framför målet.
För att en häst skulle få pris i en
slätlöpning, måste den ha passerat
distanspålen, när segraren gick i mål.

Distanspålen förekommer ej numera i
svensk kapplöpningssport, men för att kunna
få pris måste en häst tillryggalägga
tävlingsdistansen med en genomsnittshastighet av
minst 400 m per minut. Jfr Distans.

Inom travsporten förekommer
alltjämt distanspålen. Enligt svenska
travreglementet skall den placeras 100
m framför målet i löpningar på 1 000 m.
För varje 500 m, som tävlingsdistansen
ökas därutöver, skall avståndet mellan
distanspålen och målet ökas med 25 m.
Häst, som icke nått distanspålen, när
vinnaren passerat målet, är distanserad
och förlorar rätt till pris, såvida inte
vinnaren blivit diskvalificerad eller
distanseringen förorsakats genom
missöde eller olyckshändelse, vartill
vederbörande kusk är oskyldig.

En häst, som i ett heatlopp distanseras, har,
även om den vunnit ett föregående heat,
förlorat rätt till pris och får icke deltaga i
senare heat. Måldomaren avgör, huruvida
distansering ägt rum, och hans beslut kan
icke överklagas. Bestämmelserna om
distansering äga dock icke tillämpning i löpning,
som körs i flera avdelningar, eller i löpning
för fyraåriga eller yngre hästar.

Förenings styrelse har rätt att besluta, om
distanseringsreglerna skola tillämpas eller ej
vid tävling, som arrangeras av föreningen.
Vid heatlopp skola dock
distanseringsbestämmelserna alltid tillämpas enligt
travreglementet ß- L.

DISTANSRITT.

Med distansritt (fr. raid, ty.
Dauer-ritt) menas helt enkelt ridning en
längre vägsträcka och, när detta sker
som tävling, på kortast möjliga tid.

INNEHALL.

Sp.

Distansritternas betydelse, av
översten friherre Claes
Cederström .................... 672

»Historiska» distansritter, av
krigsarkivarien fil. doktor

Birger Steckzén ............ 674

Märkligare distansritter
under 1800- och 1900-talen, av
ryttmästare Frank Martin .. 677

Se även artiklarna Ridning och Ridsport.

Distansritternas betydelse.

Distansritter voro fore järnvägarnas
och motorernas tid en nödvändighet
för resor, för befordran av post eller
meddelanden genom kurirer och
företogos i regel med täta ombyten av
hästar. På grund av sin militära
betydelse upptogos distansritter i trupp
och tävlingar i distansridning under
1800-talet av arméer i olika länder och
upplevde som tävlingsform en
glansperiod under 1890- och början av
1900-talet.

Tävlingarnas betydelse låg framför allt
däri, att de tvingade ryttaren att under
träningsarbetet grundligt sätta sig in i alla med
ett dylikt uthållighetsprov sammanhängande
faktorer: hästens stallvård, hovbeslag, benens
omvårdnad, utfodring och framför allt
bedömning av hästens tempo,
prestationsförmåga och krafttillstånd.

Genom kommunikationsmedlens
utveckling ha distansritterna som nämnts
förlorat sin betydelse. Viktigare äro i
stället snabba ritter på 5 till 15 km i
terräng, vilka även ingå som prov i
fälttävlingarna (->Ridsport).

671

20 km/tim. maximum för längre distanser.

För kortare distansritter (upp till
omkr. 100 km) användes, om vägbanan
det tillåter, huvudsakligen galopp med
vilopauser; i de längre (överstigande
100 km) måste även skritt- och
travrepriser ingå.

Tryckt »/, 39 672

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free