- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
675-676

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Distansritt - »Historiska» distansritter, av krigsarkivarien fil. doktor Birger Steckzén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DISTANSRITT

dit avståndet fågelvägen är omkr. 80 km.
Tydligen av försiktighetsskäl hade konungen
ej vågat medtaga några vägvisare från
Pitejti, vilket visade sig vara ett misstag. I
nattens mörker råkade man på villovägar
och nådde först sent på aftonen den 28 okt.
det lilla samhället Caineni, några mil från
Rotenturmpasset. Ryttarna hade då varit i
oavbruten rörelse hela dygnet.

I Caineni vilade de sig några timmar, och
här fick von Rosen order att på ett avstånd
av fyra timmar följa efter konungen och
Düring. Vid midnattstid fortsatte de båda
sistnämnda, trots att byborna på det
enträgnaste varnade dem för att i nattens mörker
ge sig ut i den besvärliga terrängen. Med
fackelbärare i täten anträddes ritten på
vägar, som visade sig vara mycket
svårframkomliga. På morgonen den 29 nådde de
den kejserliga skansen vid Rotenturmpasset,
där man fick nya hästar. På goda vägar redo
de därefter till Hermannstadt, där man
inträffade vid middagstiden.

Härifrån gick en ordinarie postförbindelse,
den s. k. ridande posten, varav konungen
begagnade sig. Med två postiljoner som
förare startade han på eftermiddagen denna
dag från Hermannstadt. Farten hölls hög.
De sista dagarnas strapatser hade emellertid
varit för stora för Düring. Innan man kom
fram till nästa poststation, Reussmarkt, »föll
han såsom död av hästen». Efter en stund
kvicknade han till, men konungen beslöt att
rida i förväg med den yngre postiljonen,
medan dennes äldre och mera erfarne kamrat
stannade kvar hos Düring. Till följd av
mörkret tappade emellertid konungens förare
riktningen, och de båda ryttarna irrade länge
omkring i terrängen. När konungen till slut
sent på natten uppnådde Reussmarkt, fann
han till sin stora glädje Düring före sig.

I den intill Reussmarkt liggande
poststationen Mühlbach tog den ridande posten
slut, och den åkande posten tog vid. Med
tanke på Dürings hälsotillstånd beslöt
konungen att anlita det sistnämnda
transportmedlet, ehuru han avskydde att åka vagn.
Sträckan Mühlbach—Wien, som ungefär
motsvarar avståndet mellan Malmö och Gävle
och torde ha räknat omkring 80 mil,
avverkades på 5 V2 dygn. Med hänsyn till den
snabba farten, vägarnas primitiva
beskaffenhet och den ojämna vägbanan torde
resenärerna ha blivit avsevärt mörbultade och fått
föga sömn.

Enligt konungens uppfattning gick
emellertid färden för långsamt, och i Wien, dit
man anlände 4 nov., satte han sig åter till
häst, varefter farten drevs upp. Med
hänsyn till August den starkes fientliga
inställning togs ej vägen genom Sachsen utan gick
i en stor båge över Regensburg, Nürnberg,
Bamberg, Wurzburg, Hanau, Kassel, Güstrow
och Tribsee till Stralsund, dit man efter 6 V2

dygns ritt anlände 11 nov. mellan kl. 3 och
4 på morgonen.

Tack vare månskenet kunde konungen och
Düring rida även nattetid. Under färden
»var så gott som ingen vila mer än den lilla
stunden, då de åto som hastigast middag och
kväll, medan man ömsade och sadlade deras
hästar».

Ur sportslig synpunkt knyter sig
största intresset till färden Wien—
Stralsund, vilken ju tillryggalades till
häst. Inberäknat de av konungen
företagna avvikelserna, torde denna sträcka
ha räknat omkring 155 landsvägsmil
eller ungefär motsvara sträckan Malmö
■—Stockholm—Skellefteå. Härtill
användes 6 V 2 dygn, vilket innebar, att
man färdats omkring 24 mil per dygn
(se Carl XII, sp. 205—206).

Denna takt har hållits icke blott 4 à 5
utan 155 mil! Ytterligare må bemärkas,
att en stor del av vägen gick genom
mycket kuperad terräng och att detta
ställde ökade krav på ryttarnas
förmåga att pressa sina hästar. Man får
också ihågkomma, att hästmaterialet
var ytterligt ojämnt. Att på en och
samma skjutsstation få två fullgoda
hästar hörde säkerligen till
sällsyntheterna.

Mot bakgrunden av dessa
förhållanden ter sig Carl XII:s och
överstelöjtnant Dürings ritt som en prestation av
högsta rang. Utan nutidens grundliga
förberedelser i fråga om träning och
arrangemang och efter en 80-mila
tröttsam färd i vagn på den ungerska
pustan redo de genom halva Europa
på medelgoda eller dåliga hästar, dag
och natt i nära sju dygn.

»Stenbocks kurir.»

Lika snabbt som Carl XII red ej
»Stenbocks kurir», Henrik Hammarberg,
till Stockholm med budet om segern
vid Hälsingborg 1710. Från
Hälsingborg till Stockholm använde han i det
närmaste 4 dygn.

Hammarberg steg i sadeln kl. 4 e. m.
måndagen 28 februari och red in i Stockholm på
förmiddagen fredagen 4 mars. Men
säkerligen voro väglaget och vägarna urusla och
hästarna kanske färre och sämre än de, som
stodo Carl XII till buds.

675

676

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free