- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
677-678

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Distansritt - »Historiska» distansritter, av krigsarkivarien fil. doktor Birger Steckzén - Märkligare distansritter under 1800- och 1900-talen, av ryttmästare Frank Martin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DI ST AN SRIT T

Piteå—Stockholm på 3 1/2 dygn.

En karolinsk ryttarbragd 1720.

Under ryssarnas infall i Västerbotten
1720 utfördes en distansritt av överste
Buddenbrocks adjutant Henrik
Hein-ricius, som måste betecknas som
tämligen enastående och som värdigt står
vid sidan av Carl XII:s berömda
prestation 1714.

När ryssarna plundrade Umeå, stod
överste Buddenbrock med en del av
Västerbottens Reg:te i Piteå. För att skaffa sig
underrättelse om fienden skickade han sin
adjutant Heinricius — vid den tiden 27 år
gammal — på rekognoscering mot Umeå. Efter
ryssarnas avfärd därifrån återvände
Heinricius med rapport till Piteå. Samma dag
han anlände dit (29 maj) fick han order att
bege sig till regeringen i Stockholm med
en skriftlig relation om det ryska infallet
och ryska flottans avseglande.
Buddenbrock torde ha räknat med möjligheten, att
de svenska sjöstridskrafterna skulle ingripa
och avskära ryska flottans återtåg. Det
gällde därför att snabbt bringa budskapet
till Stockholm, och Heinricius fick tydligen
befallning att rida dag och natt och ej
skona sig själv eller sina hästar.

Efter endast några timmars vila var
Heinricius färdig att stiga i sadeln.
Färden måste ha skett i hårdast
möjliga takt i galopp, och åtskilliga hästar
torde ha sprängts. På sömn fick
ryttaren ej ens tänka, färdkosten intogs
på hästryggen. 1 juni, förmodligen på
eftermiddagen eller kvällen, anlände
han till Stockholm efter att ha
tillryggalagt den 100 mil långa vägen på
3 */2 dygn, d. v. s. han hade ridit
omkring 30 mil per dygn på den på långa
sträckor mycket dåliga
kustlandsvägen. Konung Fredrik betygade också
Heinricius sitt nådiga välbehag för
hans snabba ritt. B- Szn.

Märkligare distansritter under
1800- och 1900-talen.

En originell engelsk distansritt.

En engelsk sportsman, George
Os-baldeston, känd som »the Squire», slog
1831 ett vad på 1 000 pund, att han på
Newmarketheden skulle rida 200
engelska mil (omkr. 320 km) på 10
timmar, naturligtvis med ombyte av häs-

tar. Han vann sitt vad genom att,
uppehållen inberäknade, tillryggalägga
sträckan på 8t34m.

En råkall och våt höstmorgon vid 7-tiden
steg Osbaldeston i sadeln inför talrika
åskådare. Han bar ett brett skärp med
»valfiskben», vilket mot slutet av ritten kom väl till
pass som stöd för ryggmusklerna. Efter
varje varv runt den utstakade banan, som
var 4 eng. mil (6,4 km), bytte han häst. Då
han ridit 14 varv, omkr. 90 km, förfriskade
han sig med litet konjak och vatten.
Efter en ny förfriskning vid slutet av 25.
varvet (160 km) red han sitt snabbaste varv,
6 400 meter på 8m, ett tempo, motsvarande
steeplechasefart.

Efter 30. varvet (192 km) noterades tiden
5t 8m. Genomvåt lunchade han därefter på
kallt rapphöns, nedsköljt med konjak och
vatten. Av fruktan att stelna till fortsatte
han sin ritt redan efter 6 minuter. Trots regn
och blåst, som voro så starka, att hans häst
först vägrade att galoppera mot vinden,
lyckades Osbaldeston fullborda sin ritt omkr.
kl. 4 e. m.

Den 44-årige ryttaren var efter provet
fullständigt oberörd. Han hade hållit ett
medel-tempo av nära 630 m/min., vilket torde
motsvara ett galopptempo av mer än 700 m/min.

Distansritter på 1860—80-talen.

Under 1800-talets senare del
utfördes många distansritter både enskilt
och i trupp, oftast för att vinna
militära erfarenheter men någon gång
också som rena sportprestationer.

Mycket bekant blev den ungerske
husarlöjtnanten Zubowitz’ ritt 1874 Wien—Paris,
omkr. 1 200 km, utförd på 14 dagar på samma
häst. Ryttaren hyllades som en hjälte i Paris
men väckte också stark kritik, emedan
hästen vid framkomsten befann sig i ett
eländigt skick.

Dessa militära ritter inneburo
emellertid i regel inga bedrifter, jämförliga
med dem, som sedermera utfördes, då
man började tävla i distansritt.

Den första tävlingen i distansritt i Sverige.

Ett mått på prestationsförmågan den
tiden ger en svensk distansritt i okt.
1867, såvitt man vet den första och
länge den enda som tävling genomförda
ritten. Tre officerare vid Jämtlands
Häst jägarekår redo i kapp över en
sträcka av omkr. 102 km, varvid de
använde sina egna »otränade»
tjänstehästar.

677

678

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free