- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
691-692

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgårdens Idrottsförening, av redaktör Axel Lindgren - Djurgårdens Motorbana - Djurgårdens Sportplan - Djurgårdsloppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DJURGÅRDENS MOTORBANA

Fotbollslaget av 1912. Från SM-finalen mot örgryte i Stadion 13 okt., som slutade oavgjord
med 0—0 (vid omspel 17 nov. i Råsunda vann D. I. F. med 3—1). Fr. v. G. Frykman, R.
Wicksell, E. Olsson, I. Friberg, G. Backlund, G. Dahlberg, B. Nordenskjöld, V. Jansson,
K. Öhman, G. Karlsson, J. Söderberg.

länge den svenska eliten och vann SM 1912,
15, 17 och 20. Därjämte har klubben
figurerat i 7 SM-finaler. I Svenska serien
spelade D. I. F. 1911—24, i Allsvenska serien, div.
I, 1927—28 och 1936—37, övriga år i lägre
division.

23 spelare ha spelat i landslaget. Mest
bekanta av dessa äro Ragnar Wicksell (33
gånger), Karl Gustafsson (»Köping», 32),
Harry Sundberg (13), Gustaf Ekberg (9). Sten
Söderberg (9), Carl Karlstrand (8), Götrik
Frykman (6) och föreningens nuvarande
ordf., Bertil Nordenskjöld (8). Den
sistnämnde är därjämte den ende »djurgårdare»,
som deltagit i alla klubbens SM-finalmatcher.

I bandy har klubben vunnit SM 1908
och 12 samt i ishockey 1926.

Föreningen har även en livaktig d a
m-sektion med Inga Gentzel, bronsmedaljör
i löpning 800 m vid OS i Amsterdam 1928,
som främsta stjärna.

Medlemsantalet dec. 1938 var 750. —
Klubbdräkt i fri idrott och boxning: helsvart med
blå byxrevärer; i brottning: mellanblå trikå
med klubbmärke; i fotboll: mörk- och
ljusblå, randig tröja, vita (tidigare svarta) byxor.

Ordf. ha varit: J. G. Jansson 1891—92, 94—
95 och 97, O. Rylander 1893, J. Dahlin 1896,
H. Johansson 1898, K. Moberg 1899, G. H.
Andersson 1900—06, C. Hellberg 1906—25, N. A.
Hedjerson 1925—28, B. Nordenskjöld sedan
1928.

Bland föreningens sekreterare kunna
nämnas J. af Klercker, E. Ahlström och A.
Lindgren.

Föreningen har utgivit Djurgårdens
Idrotts-Förenings Medlemsblad 1909—17 och
Djur-gårdaren 1918—27 och 33. — Litt.:
Djurgårda-rens Jubileumsnummer 1926 och 31.

Djurgårdens Motorbana i norra delen

av Helsingfors anses jämte Saxtorp vara
Nordens förnämsta motorbana. Banan
är av T. T.-typ och i hela sin längd
asfalterad. En raksträcka på 500 m, till
vilken start och mål äro förlagda, löper
utmed en järnvägslinje, där under
tävlingar ambulerande tågläktare
anordnas. Norra kurvan är något doserad.

På Djurgården köres sedan 1932
bil-och motorcykellopp, som samla så gott
som hela den nordiska eliten.

Djurgårdens Sportplan i Helsingfors,
anlagd 1910 har till Olympiastadions
färdigställande 1938 varit stadens
förnämsta idrottsplats och skådeplats för
alla mera betydande tävlingar i fri
idrott, däribland flera landskamper. De
sista stortävlingarna höllos där hösten
1937.

Djurgårdens Sportplan har en
utomordentlig, 400 m lång löparbana, på
vilken flera världsrekord satts.
Läktar-utrymmena äro synnerligen små, men
anläggningen rymmer dock omkring
13 000 åskådare. M.J.

Djurgårdsloppet, en av Nordens
förnämsta bil- och motorcykeltävlingar på
bana, köres sedan 1932 på
->Djurgår-dens Motorbana i norra Helsingfors.

Tävlingen, som vanligen gällt som
Finlands Grand Prix, samlar den
nordiska eliten så gott som fulltalig och har

691

692

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free