- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
717-718

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doping - Doppingjakt, av överste Bertil Burén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DOPPINGJAKT

erhålla syreinhalationer
och insprutningar av
kör-telextrakt, former av
behandlingar, som ej äro
förbjudna i reglerna men
givetvis ej önskvärda.
Dessa behandlingsformer voro
okända, då reglerna
skrevos. S. L.

Hästsportt. Då doping
inverkar synnerligen
skadligt på hästen och i hög
grad förvrider
tävlingsresultatet, är den
strängeligen förbjuden av alla
kapplöpnings- och
travorganisationer och
bestraffas i allmänhet med
ständig diskvalifikation och
förvisning från alla tävlingsbanor.

Måste dopingmedel av särskild anledning
användas, t. ex. för att förhindra smärta
eller näsblödning, skall på svenska
kapplöpningsbanor enligt Jockeyklubbens
reglemente tillstånd utverkas av
skiljedomstol och behandlingen äga rum i närvaro
av banans veterinär. R. L.

DOPPINGJAKT.

Av överste Bertil Buren.

Doppingarna ha skaffat sig dåligt
anseende hos jägarna och jaktvårdarna
på grund av sitt oförsonliga sinnelag
mot änder, som komma i närheten av
deras boplatser, och bli därför föremål
för jakt. Även yrkesfiskaren ser i
doppingen en svår konkurrent och förföljer
honom. Egentligen är det blott den
största av de i Sverige förekommande
fem doppingarterna, nämligen
skäggdoppingen, som man vill åt, ehuru
mången gång en eller annan av de
andra arterna dödas av misstag, trots
att de under tiden 1 mars—31 aug.
äro fridlysta.

Skäggdoppingen, en av våra allmännaste
insjöfåglar.

Den doppingart, som talrikast finns i
Norden, är skäggdoppingen (lat.
Podiceps cristatus), vilken har sitt namn
av den krage av förlängda, bruna
fjädrar, som omger halsen (se bild).

En skäggdopping på boet. — Foto P. O. Swanberg.

I Sverige har skäggdoppingen på de
senaste 50 åren ökat i antal och finns
numera i så gott som alla sjöar, som
ha vass och tillräcklig vattenyta, från
sydligaste Sverige upp till södra
Norrland. Även i skärgårdarna, där
lämpliga vassvikar stå till buds, trivs den. I
Finland går den längre mot norr, i
Danmark är den allmän men i Norge mera
sällsynt, beroende på att sjöarna där
oftast sakna vass.

Utom skäggdoppingen förekommer i
Sverige även gråhakedoppingen (lat. P.
griseigena) och svarthalsade
doppingen (P. nigricollis), vilka häcka i
mindre sjöar och vassfyllda kärr ända upp till
Piteåtrakten ehuru ingenstädes allmänt, samt
svarthakedoppingen (P. au ritus) och
smådoppingen (P. ruficollis), vilka äro
mera sällsynta och endast förekomma i södra
Sverige samt på Öland och Gotland.

En skicklig dykare.

Doppingens element är vattnet, den är helt
byggd för att simma och dyka, med platt,
spolformig kropp, benen placerade långt bakåt
och tårna försedda med skinnflikar. Dess
föda utgöres mest av småfisk, insekter och
skaldjur. I land går doppingen ej gärna.
Likaså flyger den sällan, men dess långa,
smala vingar ge den betydande hastighet,
sedan den väl kommit upp i luften. Under
flykten styr den med fötterna, som hållas
sträckta bakåt.

Bygger bo i vattnet.

Alla doppingar bygga flytande bon av
material, som upphämtats från botten. Boet

691 717

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free