Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DUell, av greve Pierre d'Hugues, Versailles, och major Nils E. Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DUELL
En duell i Italien 1922 mellan de världsberömda italienska
fäktmästarna C. Sassone (t. v.) och A. Giéco. Striden var
ytterst häftig. I sjunde omgången (efter 35 min.) blev Sassone
träffad av en stöt, som gick igenom underarmen.
kungl, plakatet av 1662 och sedan i
duellplakatet av 1682. Detta upphävdes
genom kungl, förordningen av 1861, vars
stadganden sedan inflöto i gällande strafflag.
Hemfallna åt straff äro ej endast de
stridande utan även de, som biträda vid duell,
t. ex. sekundanterna.
Hur en duell börjar.
När en person anser sig så svårt
förolämpad, att han endast kan få upprättelse
genom duell, är hans traditionella fras:
»Min herre, jag skall skicka Er mina
se-kundanter.» Med detta är ingen utmaning
gjord, utan den förolämpade har endast
velat säga, att två av honom utvalda
vänner skola undersöka kränkningen
tillsammans med två av den andre utvalda
personer. Dessa fyra ha sedan att avgöra om
en duell är berättigad eller om det är
tillräckligt med en ursäkt.
Sekundanterna få icke vara nära släkt
med de stridande (far, son eller bror) och
få ej heller ha deltagit i det bråk, som
varit anledning till duellen. Den utmanade
har rätt att välja vapen.
Duell på värja eller sabel.
Om duell anses nödvändig, skola
sekundanterna bestämma tid och plats, utse
ledare för striden och komma överens om
de närmare villkoren. Vanligen medför var
och en av de stridande en läkare, men
sekundanterna kunna också ena sig om en
gemensam.
I allmänhet räknar man med en mildare
och en svårare form av duell. Enligt den
förra skall striden upphöra, när en av
duellanterna fått ett sådant sår, att kampen
sedan skulle bli ojämn. Den andra,
betydligt allvarligare formen är, att striden skall
upphöra först när den ene blivit oförmögen
att fortsätta.
Klädsel, vapen och stridsplats.
Röck, väst och hatt skola
vara avtagna, i stället för
hängslen skall användas ett
smalt skärp; mjuka handskar
äro tillåtna. Värjorna se ut
som vanliga tävlingsvärj or,
men klingan saknar knopp
och har i stället en
synnerligen vass spets. De kunna
vara inmonterade på franskt
eller italienskt sätt, men
parer-plåten får icke vara
decentre-rad, d. v. s. hålet för klingan
skall vara i mitten.
Dimensionerna äro i övrigt som
tävlingsvärjans.
Först och främst gäller det
att tillse, att båda
motståndarna få kämpa under så lika
förhållanden som möjligt i fråga om sol,
vind, markens beskaffenhet m. m. Längd
och bredd på fäktplatsen kunna variera,
men helst vill man ha en längd av 35 m.
Striden.
De båda motståndarna draga först lott om
vilken sida de skola ha. Ledaren för
striden ställer sig sedan mitt på fäktplatsen
och motståndarna på ömse sidor om honom.
Ledaren fattar värjspetsarna, för dem i
närheten av varandra, tar ett steg tillbaka och
kommenderar: »Allez messieurs» (Börja!).
Vanligen skola de stridande då gå i gard
bakåt, innan de börja. På ledarens »halt»
eller »arrëtez» avbrytes striden.
Denna försiggår sedan i repriser av på
förhand bestämd längd och efter i
huvudsak samma regler, som gälla för tävling på
värja. Vid corps-à-corps, avväpning o. d.
avbrytes således striden. Detta sker också,
när ledaren eller sekundanterna märka, att
någon av duellanterna fått ett sår. Läkaren
skyndar då fram, gör en undersökning och
meddelar resultatet, varefter sekundanterna
avgöra om affären skall betraktas som
avslutad eller striden fortsätta.
Duell på pistol.
Villkoren för duell på pistol kunna variera
ganska betydligt. Man kan t. ex. skjuta
stillastående på kommando eller på tid,
vanligen 1 min. för 1 skott från vardera
motståndaren. I båda fallen kan den
bestämmelsen förekomma, att duellanterna skola
stå med ryggen mot varandra, tills signalen
kommer. Man kan vidare skjuta gående
mot varandra. Vid stillastående är
avståndet 25—30 m, vid gående börjar man på 40,
högst 50 m och får avancera till 25—30 m.
Man kommer slutligen på förhand
överens om huru många skott, som skola lossas.
763
761 763
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
