Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dövstumsport, av redaktör Oscar Rydén, redaktör Sven Lindhagen och stadionchefen Erik Bergvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÖVSTUM SPORT
»Olympiska eden» avlägges vid
dövstumspe-len i Stockholm aug. 1939.
Nordiska tävlingar.
De första nordiska
dövstumtävling-arna arrangerades redan 1906 i
Göte-teborg. Senare ha de — vanligen
vartannat år — hållits omväxlande i de
nordiska huvudstäderna. 1912 stiftades
Nordiska Dövstummas Idrottsförbund.
Svenskarna framgångsrika.
Sverige har under senare år
dominerat vid de nordiska tävlingarna (bästa
nation i Köpenhamn 1934 och i Oslo 37)
och har även i internationella
dövstum-spelen haft stora framgångar, framför
allt i fri idrott, som huvudsakligen
utövas av de svenska klubbarna.
De f. n. främsta svenska idrottsmännen
äro: K. G. Åström, B. Bååth och W.
Westling, Stockholm (jfr v.-rek.-tabellen), N.
Rahmn, Åmål, som tidigare varit en utmärkt
allroundman, långdistanslöparna B. Franklin
och S. Erlandsson, Växjö, samt H. Gardell,
Växjö.
Dövstumma idrottsmän ha med framgång
tävlat även i grenar, som ej förekomma vid
de internationella dövstumspelen, bl. a.
boxning, där den tyske tungviktaren Badstübner
och svenskarna A. Råberg, Hammarby, och
Norrman, Eskilstuna, hört till sitt lands bästa.
Den norske backhopparen O. Moon tillhör
världseliten på skidor.
Tävlingsstatistik.
Internationella dövstumspelen.
1924 i Paris.
1) Frankrike 65 p.; 2) England 35 p.; 3)
Belgien 23 p.; 4) Holland 13 p.; 5) Polen 5 p.
1 9 2 8 i Amsterdam.
1) Frankrike 39 p.; 2) Tyskland 37 p.; 3)
England 30 p.; 4) Holland 30 p.; 5) Belgien
22 p.
1931 i Nurnberg.
1) Tyskland 60 p.; 2) Frankrike 47 p.; 3)
Österrike 38 p.; 4) England 29 p.; 5) Belgien
25 p. (Sverige blev 12. nation med 10 p.)
1935 i London.
1) England 206 p.; 2) Tyskland 165,5 p.:
3) Frankrike 149 p.; 4) Sverige 121 p.; 5)
Finland 112 p. -—■ Sverige var bäst i fri idrott.
19 39 i Stockholm.
1) Tyskland 286 p. (därav 164 i simning) :
2) Sverige 266 p.; 3) Frankrike 130 p.; 4)
Finland 117 p.; 5) England 93 p. — I fri
idrott dominerade Sverige och tog 241 p.
(Tyskland var närmast med 114) och segrade i 12 av
de 18 grenarna.
Världsrekord.
De dövstumma ha egna världsrekord.
Nedan upptagas de 1 okt. 1939 i fri idrott
gällande rekorden.
Löpning 100 m, Ils, F. Kraemer, Tyskland,
1925; 200 m, 22,9s, K. G. Åström, Sverige,
1939; 400 m, 51,6s, B. Bååth, Sverige, 1939;
800 m, lm 57,8s, B. Bååth, Sverige, 1939;
1 000 m, 2m 41,2s, M. Campanaud, Frankrike,
1937; 1 500 m, 4m 14,6s, M. Herson, Frankrike,
1939; 2 000 m, 5m 56,4s, M. Herson, Frankrike,
1938; 3 000 m, 9m 7,7S, M. Herson, Frankrike,
1939; 5 000 m, 15m 46,4s, M. Herson, Frankrike,
1939; 10 000 m, 33m Ols, P. Niinikangas,
Finland, 1936. Stafett 4x100 m, 45,os, Sverige,
1939; 4 x400 m, 3m 31,6s, Sverige, 1939; 1500 m
(800-400-200—100), 3m30,4s, Sverige, 1939;
1 000 m (400—300—200—100), 2m 05s, I. K.
He-phata, Sverige, 1939; 1 500 m, 3m 30,4s, Sverige,
1939. Häckl. 110 m, 16,8s, M. Alie, Frankrike,
1938; 400 m, 59,5s, G. Thulke, Tyskland, 1939.
Höjdh. 1,75 m, A. Larsen, Danmark, 1934; V.
Lehtonen, Finland, 1937. Längdh. 6,73 m, K.
G. Åström, Sverige, 1939. Trestegsh. 12,74 m,
P. Reimund, Frankrike, 1935. Stavh. 3,40 m,
E. Edman, Sverige, 1938. Kulst. 13,60 m, V.
Kaurela, Finland, 1938. Diskusk. 42,66 m, W.
Westling, Sverige, 1937. Spjutk. 55,22 m, E.
Ojala, Finland, 1939. O. R-n; S. L.
785
788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
