- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
817-818

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten, av intendenten vid Egyptiska museet i Stockholm Gunhild Lugn och gymnastikdirektör Anders Ahlgren, Kairo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EGYPTEN

Bland de bredare befolkningslagren
förekommo olika former av lekar och
spel i det fria. Möjligen var en på flera
reliefer avbildad Nilscen en sådan lek.
Två lätta båtar, bemannade med 2—4
personer, ro mot varandra. I vardera
båtens för står en man med en lång,
gaffelformad stång, med vilken han
försöker stöta motståndaren i vattnet.

Från Gamla riket härstammar även
den första bildframställningen av
brottning (se Brottning, sp. 1109). Denna
framställning, en relief, visar, att
egypterna redan vid denna tid nått en stor
teknisk skicklighet i brottning.

Från Mellersta riket äro ett flertal
bilder bevarade, som visa rikets herrar
som jägare eller fiskare. Man jagade
storvilt med båge och pil antingen i
öknen eller i särskilda inhägnade
vildparker samt fågel med kastträ.

Ett flertal bilder visa olika former
av kroppsövningar och spel, vilka icke
endast utövas av yrkesmässiga
akrobater, mestadels flickor, utan även av
ynglingar ur folkets breda lager. Från
Mellersta riket härstamma även ett
stort antal bilder, föreställande
brottar-grupper. Denna brottning visar en långt
gående överensstämmelse med modern
fribrottning (se Brottning, sp. 1107) och
en förvånansvärt rik grepprepertoar.

Nya rikets första skede — Egyptens
»riddartid».

På Mellersta riket följde den så
kallade hyksostiden, under vilken
Egypten erövrades av ett främmande
herde-folk, hyksos. Under kampen mot dessa
inkräktare blevo egypterna ett
krigarfolk, och kroppsövningar kommo därför
under den på hyksostiden följande
perioden, under Nya riket (från 1580
f. Kr.) att spela en större roll än
tidigare.

Det, som ger den krigiska sporten i
Nya riket en annan prägel än tidigare,
är framför allt införandet av ett nytt
vapenslag, nämligen stridsvagnar, dragna
av hästar. Hästsporten får därmed sin

första verkligt stora och lysande epok i
historien. Att köra den lätt byggda
vagnen, som drogs av två hästar, var en
synnerligen svår konst, och redan i en
tidig ålder övades ungdomen i denna
färdighet. Det var dock en typisk
rid-darsport, som på grund av utrustningens
dyrbarhet aldrig kunde utövas av
folkets breda lager. För de högre
klasserna var färdighet i denna och andra
krigiska idrotter just ett tecken på
deras rang. Så berättar t. ex. en präst
under Ramses II hur han som yngling
tillbragte 12 år i faraos träningsstall.
Texterna skildra ofta konungens
vagnsfärder inte bara vid jakt och krigiska
värv utan även som ren sportkörning.

Framför allt var det emellertid vid
högviltjakt i öknen, som vagnarna
kommo till användning. Denna jakt
bedrevs av konungen själv som ren
sport, och särskilt var det Amenofis III,
som hade den till sitt favoritnöje. På
minnesskarabéer celebrerades de mest
glansfulla och framgångsrika jakterna
på lejon och vildtjur. I
Tut-anch-Amons grav har man funnit ett målat
kistlock, som visar denne på
storviltjakt. Det vapen, som användes vid
dessa jakter, var båge och pil.

Bågskjutningens konst stod högt i
anseende och tjänade icke endast jakten
och kriget utan bedrevs även som ren
sport. Sålunda var konung Amenofis
II (omkr. 1430 f. Kr.) känd som
skicklig bågskytt. Denne härskare synes f. ö.
ha varit en stor sportsman. Man fann
1936 i Gise en stela, vars text
förhärligar honom och prisar hans
färdigheter i olika idrotter. Det heter bl. a.:

»Han var väl förfaren i alla Montus
(stridsgudens) värv, ingen var hans like på
valplatsen. Han var en kännare av hästar och det
fanns icke hans like bland alla hans många
soldater, ingen enda av dem var i stånd att
spänna hans båge, och han kunde aldrig nås
i löpning. Han var stark i armarna och
tröttades aldrig då han hanterade årån, när han
rodde i aktern på sitt skepp.»

Efter att man anfört ett exempel på
Amenofis’ styrka vid handhavande av årån
skildras utförligt hans ovan omtalade
skicklighet i bågskjutning (->-Bågskytte, sp. 81).

817

818

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free