Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eisschiessen, av redaktör Rune Carlsson - Ejderjakt →Sjöfågeljakt - Ejektor - Ek, K. Aksel W. - Ekberg, Carl G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EJ DERJ AKT
Bayersk spelare i utslaget. Högra foten har
stöd i en halvmånformig skåra i isen.
är det åter första lagets tur, och så
fortgår spelet, tills alla spelarna slagit sina
stenar. Vid omgångens slut erhåller det
lag, som kommit närmast tärningen,
poäng för varje sten, som ligger
närmare än motståndarnas bästa. Den
första stenen gäller 3 poäng, de övriga
vardera 2, varför högsta möjliga poäng
för en omgång är 9.
Efter omgångens slut börjar det
vinnande laget spelet i motsatt riktning.
Vinnare är det lag, som efter 7
omgångar nått den högsta poängsumman.
Vid tävlingar mellan flera lag spela alla
mot alla. Segrare är det lag, som har
den bästa sammanlagda poängkvoten.
Utom lagtävlingar förekomma även
individuell målslagning och
längdslagning (på särskilda banor).
Litteratur: W. Neubronner, »Der
Eisschiess-Sport» (1935).
Ejderjakt -^-Sjöfågeljakt.
Ejektor (av lat. jacere, kasta) är en
anordning på jaktgevär med rörliga
pipor, vilken vid mekanismens öppnan-
de för omladdning utkastar den eller
de avskjutna patronerna. Anordningen
fanns i bruk i England redan på
1880-talet.
Flera konstruktioner finnas. Den
vanligaste utgöres av tudelad utdragare i
förbindelse med i framstocken placerade lås,
vilkas fjädrar spännas, då mekanismen efter
omladdningen slutes. Dessa lås stå även i
förbindelse med gevärslåsen, så att endast
ejektorn på den sida, vars lås avfyrats,
sättes i funktion. Ejektor kan förekomma på
såväl enkla som dubbla gevär, på
hagelbössor såväl som på studsare, t. o. m. på
dril-lingar, dock endast för de överliggande
piporna.
Ejektorn har betydelse endast på
lerduv-banan och vid utländska storjakter, där
hundratals stycken vilt skjutas av varje
skytt. Just vid dylika tillfällen, då vapnet
skjutits varmt, prövas också ejektorns
kvalitet allra hårdast.
Dess lämplighet på dubbelstudsare är
omtvistad; det slammer, som den själv och den
utkastade hylsan åstadkomma, kan lätt röja
jägarens plats för villebrådet.
Ejektorn höjer avsevärt vapnets pris —
med minst hundra kronor. Den gör dessutom
vapnet tyngre och mekanismens slutande
svårare, eftersom ejektorfjädrarna då skola
spännas. Den hör hemma allenast på vapen
i prisklasser, som högst sällan förekomma
bland svenska jägare, och har litet eller intet
värde för vanlig svensk jakt. C. B-r.
Ek, K. Aksel W., finsk
idrottsledare (f. 1881 6/4), affärsman i
Helsingfors, var framstående idrottsman
och har sedan varit en av Finlands
verksammaste idrottsledare.
Ek innehade åren efter sekelskiftet finska
rekorden på 200 (24s) och 3 000 m (10m 19,5s)
samt i längdhopp (615 cm).
Han tillhörde Finlands
Gymnastik-och Idrottsförbunds styrelse 1906—30
(som ordf. 1918—25 och 1926—30). Han
har tillhört Finlands O.K. sedan 1910 och
var överledare för Finlands trupp vid
OS i Paris 1924 och i Amsterdam 1928.
Ek har tagit initiativet till byggandet av
Helsingfors simhall och varit dess
verkställande direktör sedan 1927.
Han har vidare tillhört statens
idrottsnämnd, Alfred Kordelins stiftelses
idrottsnämnd och Stadionstiftelsens styrelse. M. J.
Ekberg, Carl G., skytt (f. 1891 10/i),
gruvarbetare, Vattholma, medlem av
Vattholma Skytteförening sedan 1906,
blev förbundsmästare i Uppsala läns
839
840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
