- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
847-848

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekman, Axel B. - Ekman, Håkan - Ekonomitävling - Ekorrjakt, av överste Bertil Burén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EKMAN, A.

Sedan Ekman 1911 flyttat till Stockholm,
ingick han efter fyllda 50 år i
Skytteveteranernas Förening, där han sex år var
sekreterare och sedan 1925 är ordförande.

Ekman, Håkan, seglare (f. 1889
10/8), direktör, Göteborg, har varit
styrelseled. i Göteborgs K. S. S. 1928—30
och sedan 1934 och är sedan 1938
sällskapets ordf. Han är v. ordf. i Svenska
Seglarförbundet sedan 1937 och
styrelseled. i Skandinaviska
Seglarförbundet sedan 1938.

Ekman erövrade 1934 med 6 m R-jakten
»Oldian» kronprinsessan Märthas av Norge
vandringspris och 1938 med drakbåten »Brita»
Ingegerdpokalen. Ekman har representerat
Gröteborgs K. S. S. i seglingar vid Hankö,
Kiel och Clyde. J. S. H.

Ekonomitävling med motorfordon
anordnas dels för fastställande av förarnas
skicklighet i ekonomisk körning, dels
för vinnande av erfarenheter med
avseende på ekonomisk användning av
motorkonstruktioner och driftsmedel.

De vanligast förekommande
ekonomitävlingarna för bilar och motorcyklar,
vilka i regelhänseende komma under
rubriken prov (épreuve), avse
ekonomisk körning med visst motorbränsle
eller visst fordonsmärke, varvid även
förarens skicklighet blir utslagsgivande.
Sådan tävling kan anordnas så, att viss
tävlingssträcka skall köras med minsta
möjliga bränsleåtgång eller att med viss
bränslepåfyllning längsta möjliga sträcka
skall tillryggaläggas. När tävlingens
ändamål är bedömande enbart av
förar-skickligheten, skola de tekniska
förutsättningarna för samtliga förare vara
lika. ff-m.

EKORRJAKT.

Av överste Bertil Buren.

Att jaga ekorre är i södra och
mellersta Sverige numera huvudsakligen
en sport för det uppväxande släktet.
Förr hade däremot ekorrjakten stor
ekonomisk betydelse för pälsens,
»gråverkets», skull, som varit en viktig
skatte- och exportvara.

Detta framgår redan av att ekorren är ett
av de djurslag, som tidigast blivit föremal

Ekorrjakt på 1500-talet. — Efter Olaus
Magnus 1555.

för fridlysning. Så förbjöd t. ex.
Upplandslagen jakt efter ekorre före 1 r.ov.,
Väst-mannalagen under tiden 25 mars—14 okt.
och Södermannalagen 2 febr.—29 sept.
Denna omsorg om ekorrens skyddande kan
synas förvånande men får sin förklaring i
ekorrskinnens dåtida betydelse som material
för underkläder.

I Norrland, där klimatet gör
ekorr-skinnen bättre ur pälsverkssynpunkt,
är ekorrjakten alltjämt en näringskälla,
särskilt för den fattigare befolkningen.

Under senaste årtiondet har ekorren
varit skyddad under vår, sommar och
höst, men fr. o. m. 1938 är jakten åter
fri hela året utom för Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands län samt Särna och Idre
socknar i Dalarna, där den är tillåten
endast november—februari.

Ekorrar.

Ekorrar förekomma i Europa, Asien och
Amerika men ej i Afrika och Australien.
Mest bekant av de 150 arter, som finnas, är
den vanliga eller europeiska ekorren (Sciurus
vulgaris), som är spridd över hela Europa
och norra Asien. Skogar och parker äro
ekorrens naturliga uppehållsplatser, men
under dess vandringar kan man påträffa den
på de mest oväntade ställen, t. ex. på öppna
fält eller uppe på kalfjället.

Ekorren når en längd av omkr. 45 cm,
av vilka 20 cm komma på svansen. Då den
sitter, föres svansen upp efter ryggen (därav
namnet Sciurus, »den som skuggar sig med
svansen»).

Den grå färgen på vinterpälsen blir mera
övervägande, ju längre norrut man kommer,
medan ekorren i s. Sverige i stort sett
bibehåller sommarpälsens röda färgton, oftast
dock med någon grå skiftning på
kroppssidorna. över hela landet ser man två
färgtyper, en mörkare brun, stundom svartaktig

845

848

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free