- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
855-856

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eksjö, av ryttmästare Oscar Philipson och redaktör Paul M. Johansson - Ekstedt, C. Hjalmar - Ekstrand, Gunnar - Ekström, Henrik - af Ekström, Kaj - Ekvall, J. Axel - Elbrus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EKSTEDT

troducerade handboll i Eksjö. K. Göta
Ingenjörkårs IF (st. 1907) är speciellt god i
simning och handboll.

Eksjö Skyttegille (340 medl. 1939)
efterträdde 1862 Eksjö och Södra Vedbo härads
skarpskyttekår. Gillet vann 1935
Göteborgspokalen. De två regementsföreningarna
förfoga över förstklassiga banor.

Motorsporten stod på sin tid högt i Eksjö,
men sedan en motorbana tillkommit i Nässjö,
ha tävlingarna flyttats dit.

Ekstedt, C. Hjalmar, gymnast (f.
1875 28 /7), överstelöjtnant,
exercitie-mästare, Uppsala, har nedlagt ett
framgångsrikt arbete inom den frivilliga
gymnastiken och idrotten i Uppland
och är ordf. i Upplands
Gymnastikförbund sedan dess grundande 1916. Han
har arbetat för vår gymnastiks
bevarande på nationell grund, för
bibehållande av sambandet mellan frisk- och
sjukgymnastik samt för Gymnastiska
Centralinstitutets utveckling till
högskola.

Ekstedt genomgick Gymnastiska
Centralinstitutet, blev 1905 gymnastikdirektör och är
sedan 1910 exercitiemästare (gymnastiklärare)
vid Uppsala universitet. 1920—32 var han
gymnastikinspektör för Upplands norra
inspektionsområde samt sedan 1923 även
Stockholmstrakten och Roslagen. Han är ordf. i
Sällskapet för Friluftslekar i Uppsala sedan
1923, direktor och promotor i Upsala
Sim-sällskap sedan 1925 och styrelseled. i Svenska
Gymnastikförbundet sedan 1913.

Ekstedt har skrivit talrika uppsatser i
pressen. Mbg.

Ekstrand, Gunnar, simhoppare (f.
1892 10/i), sjukgymnast i Göteborg,
vann SM i raka hopp 1917 och i
svikt-hopp 1916, 17, 21 och 22.

Ekstrand, som i ryggsim och hopp vunnit
10 DM i Göteborg, tillhör S. 02 sedan 1906
och ledamot av styrelsen 1915—31 samt ordf.
37. Han var 1929—38 styrelseled. i Göteborgs
Simsällskap och 1921—24 i Svenska
Simförbundet samt har sedan 1916 verkat som
simlärare på olika platser.

Brodern, Stellan E. (f. 1900 V8) var även
han god simhoppare.

Ekström, Henrik, ryttare (f. 1891
12/5), ryttmästare, var 1916—32 en av
våra bättre steeplechaseryttare och
vann på 112 starter 24 segrar.

Även inom ridsporten har Ekström varit
framgångsrik och blev bl. a. tvåa i interna-

tionella militaryn i Nizza 1921 efter
ryttmästare Norlander. Ekström är sedan 1934 led. av
Skånska Fältrittklubbens styrelse och sedan
1939 ordinarie starter på Jägersrobanan. C. C.

af Ekström, Kaj, konståkare (f. 1899
24/3), skridskoinstruktör, vann SM i
paråkning 1920 (med Ragnvi Torsslow),
21, 23 och 24 (med Elna Henriksson)
samt SM i herrarnas tävlan 24. Han
blev tillsammans med Henriksson trea i
VM 1923 och 24, övergick sistnämnda år
till professionalismen och tjänstgjorde
7 år som instruktör i England
(mestadels i Manchester och Richmond) samt
har dessutom tidtals undervisat i Paris,
på schweiziska vintersportorter och i
Stockholm. Efter 1931 har han på
grund av sjukdom blott sporadiskt
varit verksam. Sal.

Ekvall, J. Axel, skytteledare (f.
1872 18/ii), disponent i Lidköping, har
varit en av de verksammaste ledarna
inom Västergötlands skytte.

Ekvall var styrelseled. i Lidköpings
Skytteförening 1903—37 (ordf. 1917—37) och är
sedan 1922 styrelseled. i Skaraborgs
Skytteförbund (v. ordf. sedan 1930). Han var
styrelseled. i Kinnekulle Fältskyttekrets 1912—36
(ordf. 1921—36). Han har vidare varit ordf.
i Lidköpings Gymnastik- och Simsällskap
1918—28.

Ekvall är sedan 1912 ordf. och
verkställande led. i styrelsen för Föreningen
Idrottsparken Framnäs i Lidköping.

Elbrus (5 629 m ö. h.), det högsta
berget i Kaukasus, beläget inom
Sovjetunionen, utgöres av en trakytkägla med
två toppar, av vilka den västra är 5 629
m, den östra 5 593 m. Båda äro
slocknade vulkankratrar och förenas av en
sadel med 5 268 m höjd. Snögränsen
ligger vid omkring 3 300 m. Ingen av
topparna är svår att bestiga.
Bestigningen sker enklast från norr, där ryska
staten uppfört en turiststation, icke
långt från sadeln.

Den första bestigningen lär ha utförts 1829
av en tjerkess, tillhörande en geologisk
expedition under Kuppfer och Lenz. Den lägre
toppen bestegs sedan av D. Freshfield och
C. Tucker 1868 samt den högre av
engelsmännen F. Gardiner, F. C. Grove, W. A.
Moore och H. Walker samt den schweiziske
föraren P. Knubel 1874. Pan.

855

856

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/2/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free