- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
865-866

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elek-Schacherer, Ilona - Elektrisk stötmarkering vid fäktning, av civilingenjör Hans Drakenberg och civilingenjör Hilding Björklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTRISK STöTMARKERING VID FÄKTNING

utfall. Hon visar en i kvinnlig fäktning
ovanlig förmåga att variera spelet.

Hennes syster Mariana E., som
likaledes är framstående fäkterska,
tillhörde det segrande laget vid EM 1936
och blev tvåa i lagtävlingen. N.H-n.

ELEKTRISK
STÖTMARKE-RING VID FÄKTNING.

Av civilingenjör Hans Drakenberg, kap.
»Apparatens konstruktion» av civilingenjör Hilding
Björklund.

Frågan om elektrisk stötmarkering
vid fäktning kom upp redan före
världskriget, då en del försök på
området utfördes i Frankrike. I första
hand gällde det värj fäktning, där
tidsdifferensen mellan stötarna på
ömse håll är ensam avgörande vid
bedömningen. Dessa »försök föllo
sedermera i glömska, och frågan togs
först omkring 1930 upp på nytt av
Société d’Escrime i Genève, som
visade vägen såväl i fråga om allmänna
principer som beträffande
konstruktionen av materielen. Efter
demonstrationer i olika länder kunde den
första större internationella
turneringen med elektrisk bedömning gå av
stapeln i Nizza 1932. Metoden var dock
ej tillräckligt utvecklad för att den
elektriska bedömningen skulle kunna
föreskrivas för OS i Los Angeles
samma år. Från och med 1933 har den
emellertid använts vid alla EM och VM
samt vid OS i Berlin, och en större
värj-tävling utan elektrisk bedömning är
numera otänkbar.

Apparaten fungerar numera tillfredsställande.

Bristande erfarenhet vid
materielens förfärdigande vållade under de
första åren ständiga avbrott och
mycken diskussion angående reglementets
tolkning i de uppkomna
situationerna. Internationella Fäktförbundet
tillsatte emellertid 1936 en speciell
kontrollkommission för den elektriska
bedömningen. Denna kommissions
verksamhet, vilken åsyftat dels
tävlingsreglementets fullständigande, dels
uppställandet av normer för och kontroll

av materielen, har burit god frukt, i det
att avbrott numera äro relativt
sällsynta och reglementets tolkning
knappast ger upphov till diskussion. H. D-g.

Apparatens konstruktion.

Värjorna stå i elektrisk ledningsförbindelse
med en centralapparat, innehållande reläer,
som inkoppla ljud- och ljussignaler, då stöt
skall registreras. Ljudsignalerna, i allmänhet
från en ringklocka, tillkännage, att stöt har
inträffat, och ljussignalerna utvisa den
fäktare, som träffats. Spetsen på värjan är
försedd med en kontaktanordning, som vid ett
tryck av 750 g eller mera åstadkommer en
elektrisk kontakt mellan två ledningar, som
äro isolerat förlagda i rännan utefter klingan.
Ledningarna sluta i en trepolig kontakt,
liggande skyddad innanför parerplåten. Den
tredje kontakten står i ledande förbindelse
med parerplåten och värjans övriga
metalldelar. Under fäktvästen bär fäktaren en
sladd, som genom ärmen inkopplas till
värjans anslutningskontakt och som utmynnar i
ryggen. I de båda ändarna av den med en
metallduk belagda pisten, på vilken fäktarna
röra sig, är på lämplig höjd över densamma
placerad en med fjädrar spänd vinda, på
vilken en ledning är upprullad. Denna kan
utdragas och påhakas i ryggen på fäktaren
samt elektriskt anslutas till den där
befintliga kontakten. Fäktaren kan därför
obehindrat röra sig på pisten, varvid fjädrarna i den
ut- och inrullande vindan hela tiden hålla
ledningen mellan fäktaren och vindan spänd i
luften. Vindan, som är försedd med
släpkontakter, står i sin tur i elektrisk förbindelse
med centralapparaten genom en kabel.
Metallduken förbindes med centralapparaten och
med de ledningar, som stå i förbindelse med
de båda värjornas metalldelar, varigenom
ernås, att den vid stöt mot parerplåt, klinga
eller pist erhållna kontaktslutningen i
spetsen på värjan hindras att påverka de
registrerande reläerna, varför dylik stöt ej
markeras. Reläernas uppgift är att registrera den
först utdelade stöten, men de äro så inställda,
att de registrera båda fäktarnas stötar, om
dessa inträffa med en tidsskillnad av högst
Vis sek. (coup double). Sedan stöt
registrerats, ställes apparaten i utgångsläge genom
nedtryckning av en knapp. H. B.

Elektrisk bedömning vid florettfäktning.

Den framgång, som elektrisk
bedömning rönt vid värjfäktning, förde
snart tanken på dess användning
även för florett och sabel. Här möter
man dock ett betydligt svårare
problem. Dels är icke hela träffytan giltig,
utan apparaten måste kunna skilja på

865

28—NFS. II

866

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free