Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elitgymnastik, av överste Bertil G:son Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELIT GY MN ASTIK
Det fristående programmets utformning.
Det fristående programmet bör
upptaga rörelser, som kräva långt driven
rörelsekänsla, koordinationsförmåga och
reaktionssnabbhet. Den tendens, som
gjort sig gällande på många håll, att i
utsträckt grad upptaga långa
serierörelser på programmet är därför av
ondo. Dessa serierörelser befrämja
nämligen icke utvecklingen av ovan
anförda egenskaper utan urarta
snarare till en automatiskt driven själlös
mekanik och böra därför endast
förekomma i mycket begränsad omfattning.
Elitgymnastikens karaktär skall
framträda i en utmejslad form och i
osviklig säkerhet under smidigt
följande av ledarens kommando.
Elittruppen skall utgöra ett välstämt
instrument, på vilket ledaren kan spela
växlande melodier, och får ej bli en
grammofonskiva, som alltid spelar
samma melodi och som med tiden blir
utnött.
Rytmiskt utförda rörelser kunna med
fördel upptagas i programmet men få
ej dominera detta. Använda till
övermått, trubba nämligen de rytmiska
rörelserna av förmågan att snabbt
reagera och låta ej heller det lika
betydelsefulla viljemomentet vid
rörelsernas utförande komma till sin rätt.
Vilka redskap böra vara tillåtna för svenska
elitgymnaster?
Som redan framhållits, har
elitgymnastiken betydligt större frihet i fråga
om val av redskap än den vanliga
gymnastiken. Redskapsförrådet bör
icke blott omfatta svenska redskap
utan efter råd och lägenhet även räck,
barr, ringar, trampoliner, höga bockar,
mattor för volter o. s. v.
Även om sålunda ledaren av
elitgymnastik har stor frihet i val av
redskap, bör han dock ej låta ur
främmande gymnastiksystem lånade
övningar helt dominera programmet. Han
bör sålunda bl. a. beakta, att ribbstolar
icke blott äro förträffliga för
korrektions- och formgivande rörelser utan
även för så elitbetonade hävrörelser som
»utliggning». Han bör vidare beakta,
att bommarna kunna användas för
balansgång även med runda sidan upp
(ehuru givetvis balansakterna måste
hållas inom förnuftiga och av
formskönheten dragna gränser) samt att de
erbjuda stora möjligheter att anordna
kombinerade hopp.
Vidare böra räck, barr och ringar
användas endast vid sidan av övriga
redskap för hävrörelser och få under
inga förhållanden locka till
övergivande av våra svenska, verklig
styrka fordrande hävrörelser.
Trampolinen, en norsk specialitet, är ett
hjälpmedel för utförande av särskilt
jämviktskrävande hopp av stor höjd
och längd men får ej tillgripas för
vanliga hopp. Sats utan trampolin
befordrar nämligen spänst och kraft i benen
långt bättre än nämnda redskap.
Mattorna böra slutligen användas med
ur-skillning. Mjuka, säkra nedhopp direkt
på golvet måste även kunna utföras.
Elitgymnastikens värde.
Elitgymnastiken är — liksom alla
kroppsövningar — till för utövaren och
icke för åskådaren. Uppvisningar ha
emellertid sitt berättigande i
propagandasyfte och för att skaffa pengar
till allmän gymnastisk verksamhet
samt slutligen för att stimulera
gymnasternas intresse.
Vad särskilt elitgymnastikens
betydelse i propagandahänseende beträffar,
så torde denna knappast kunna
överskattas. Mellan de turnéer med
relativt små trupper, som under Viktor
Balcks ledning på 1880- och 90-talen
företogos till Belgien, England,
Frankrike och andra länder, och de senaste
årens masstrupper av elitgymnaster
vid OS i Berlin 1936 samt 1939 vid
Lingiaden i Stockholm ligger en
mångfald vällyckade utlandsturnéer.
Dessa ha fäst utlandets
uppmärksamhet inte blott på vår svenska
gymnastik utan även på vårt land över
huvud taget. De ha vidare utan tvivel
873
874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
